Samhälle & politik

Vill lyfta trädens värde för Visby

TextLinnea Nilsson FotoTommy Söderlund Publicerad 2020-10-02
Artikeln finns att läsa i sin helhet i Horisont nr 55 (september-oktober 2020)

Dela på FacebookDela på Twitter

Johan Arvidsson känner snart vartenda träd i Visby. Han har inspekterat nära 3500 stycken och innan hösten är slut ska han ha hunnit med alla stadens offentliga träd. Han har dömt ut flera, som boken Sju systrar i Slottsparken, men också hittat oväntade skönheter.
– Jag är väldigt imponerad av hur man planerat grönområdena på Gråbo, säger han.

Johan Arvidsson står under en stor kastanj i närheten av Humlegårdsskolan i Visby, en kastanj intill andra, så många att de bildar en allé. Han mäter stamomfånget i brösthöjd – 3,3 meter – och stegar därefter iväg för att få en skymt av trädkronan. Han har inventerats så många träd att ögonmåttet fungerar gott nog, ändå siktar han mot toppen med sin höjdmätare, vilken visar att kastanjen når 19,4 meter upp i skyn. Han stegar också ut krondiametern och konstaterar att trädet är nästan lika brett som det är högt. Med hjälp av en formell räknar han sedan ut att trädet behöver en skyddszon på 17 meter. Närmare än så bör man inte gräva, om den cirka hundra år gamla kastanjen ska må bra.
– Och det är ganska långt, kommenterar han.

Johan Arvidsson är landskapsingenjör, utbildad vid Alnarp i Skåne och anställd vid Region Gotland. Vi träffar honom första gången sensommaren 2019, då han nyligen fått uppdraget att inventera alla Visbys träd, som växer på regionens mark. Han har delat in staden i nio tårtbitar och arbetat sig fram till den fjärde. Målet med inventeringen är en trädvårdsplan som ska berätta vilka träd som finns, vilket lagskydd de har, hur de mår och hur de bör förvaltas på bästa sätt. Behöver de skyddas bättre, beskäras, eller rent av tas bort?
– Vi har haft ganska dåligt koll på vilka träd som finns och vad som gäller, säger han och visar dokumentet han har att utgå ifrån, där många av stadens träd inte finns registrerade.

Hösten 2019 är trädfrågan aktuell i form av en tvist mellan regionen och länsstyrelsen rörande två rödlistade almar, som ingår i en allé utanför Söderport, och vilka tagit skada när marken sanerats inför bygget av ett flerfamiljshus. Enligt Johan Arvidsson var almarnas lagskydd, och vad det innebär i praktiken, inte klargjort i detaljplanen. När marken väl var såld och bygglovet beviljat, var det för sent.
– Med en trädvårdsplan blir det tydligt vad som gäller redan från början i den här typen av frågor, säger han.

Träd omfattas av en lång rad lagar och bestämmelser. Fem träd i rad räknas som allé och har skydd enligt biotopskyddslagen och får inte tas ner utan tillstånd från länsstyrelsen. Stora träd, med mer än en meter i diameter, klassas som jätteträd och har skydd enligt ett åtgärdsprogram från Naturvårdsverket. Kastanjen intill Humlegårdsskolan, som precis blivit inventerad, är därför dubbelt skyddad.
– Sedan har vi de rödlistade arterna som exempelvis alm och ask, som ska bevaras så långt det går, säger Johan.