Samhälle & politik

Färre ska försörja fler

TextLinnea Nilsson FotoTommy Söderlund Publicerad 2020-03-19
Artikeln finns att läsa i sin helhet i Horisont nr 53 (mars-juni 2020)

Dela på FacebookDela på Twitter

Det kommer inte gå att bygga och bemanna äldreboenden i samma takt som de äldre ökar i antal. Många kommer heller inte vilja bo så, tror socialdirektör Marica Gardell som uppmanar äldre att planera för sin ålderdom. Fler kommer behöva bo kvar hemma allt längre, och digital teknik som gps-klockor, robotduschar och nattlig tillsyn via kameror ska göra det möjligt. Horisont har träffat gamla som vill bo kvar hemma, och de som behöver tryggheten som ett särskilt boende kan ge.

Vintersolen står lågt på himlen och lyser rakt in i samlingsrummet, på Tingsbrogårdens avdelning Nyckelpigan i Bro. Den vilar i ansiktet hos de gamla, som halvsover i fåtöljer, utspridda i rummet. Det ser ut som om de njuter. Solen har inte varit generös med sin närvaro under den gångna vintern, så kanske tar de igen förlorad energi. Efter en stund kommer en äldre herre in i rummet. Han vill gå ut på en promenad, endast klädd i en enkel tröja. Undersköterskan Patrik Öquist hejdar honom först. Påminner artigt om att mannen nyss kommit in för att han frös, och föreslår sedan att han ska ta på sig en jacka.
– Jag vill känna den kalla luften, svarar mannen sorglöst, och ger sig ut genom dörren.

Tingsbrogården är ett av Gotlands 18 särskilda boenden. Det finns små och stora boenden, runt om på ön, från Fårösund i norr till Burgsvik i söder, som sammanlagt rymmer nära 600 gamla. På de flesta finns plats för både demenssjuka och för gamla med somatiska vårdbehov, men på Tingsbrogården är de 32 platserna vikta åt dementa.

Ändå är Tingsbrogården ett ovanligt öppet boende, med trädgård och en asfalterad promenadslinga i skogen intill. De gamla kan fritt gå ut om de önskar och för att det ska vara möjligt är de försedda med en gps-klocka runt handleden. Klockan registrerar när de lämnar byggnaden, och var de sedan tar vägen. På så sätt kan de boende vara fria att gå ut, även om personalen inte hinner gå med dem, eller om de helt enkelt föredrar att vara ensamma. Patrik Öquist har jobbat på Tingsbrogården i knappt 1,5 år, men har lång erfarenhet från olika äldreboenden runt om på ön. Han uppskattar Tingsbrogården och dess läge nära skogen, och berättar att det är flera boende som regelbundet tar egna promenader. Tingsbrogården har många fördelar, det är byggt i ett plan utan trappor och låsta dörrar vilket ökar de boendes rörelsefrihet.

Tingsbrogården är också ett av de särskilda boenden som Region Gotland vill bygga ut. Fler platser kommer behövas. Enligt prognoserna kommer det inom de närmsta åren råda stor brist på särskilda boenden.

De äldre kommer att bli markant fler framöver. Utvecklingen syns i hela landet, eftersom den stora 40-talistkullen, födda under kriget, börjar fylla 80 år i år. På Gotland är trenden extra tydlig och 80-plussarna väntas öka med hela 47 procent till 2026, från 3600 till 5300. Samtidigt väntas barnen också öka i antal, då de många 90-talisterna börjat bilda familj, medan andelen arbetsföra, i åldrarna 19-65, minskar.

På Gotland är glappet större än på andra håll, då många unga och arbetsföra flyttar för jobb och studier. Det tydligaste hacket i den gotländska befolkningsprognosen finns i åldersspannet 20-30 år, men är också påtagligt i åldrarna 40-50. Färre kommer därför behöva försörja och ta hand om fler, och den så kallade försörjningskvoten blir extra kritisk på Gotland. Enligt prognoserna kommer varje arbetsför person att behöva försörja nästan en till.