Samhälle & politik

”Säg till någon i Pakistan att du bajsar i dricksvatten”

TextChrister Bjöhle FotoSveds Signe Söderlund Publicerad
Artikeln finns att läsa i sin helhet i Horisont nr 49 (juli-augusti 2019)

Dela på FacebookDela på Twitter

En solig dag i slutet av maj tog Tina-Marie Qwiberg emot Horisont i trädgården vid restaurangen Gula Hönan i Ronehamn. Hon berättade om nya filmen Efter floden som visas på SVT i kväll.

Två hundar löpte fritt i det höga gräset och mellan odlingarna av allsköns grönsaker som familjen använder i sitt eget restaurangkök. Tina-Marie Qwiberg är dokumentärfilmare, krögare och odlare; förutom att många känner till henne som just ägare till Gula Hönan i Ronehamn, och de senaste åren även systerkrogen Tuppens krog i Visby, så är hon också mycket uppmärksammad för sina dokumentärfilmer.

”Bieffekten” och ”Sista skörden” är de två första delarna i hennes dokumentära filmserie. Den förstnämnda handlar om vikten av bin och pollinering, den sistnämnda om hur utarmningen av vår matjord hotar livsmedelsförsörjningen. Den 27 augusti sänder Sveriges television hennes tredje film, ”Efter floden”, och där är det vattnet som är i fokus. Sötvattnet, grundvattnet, dricksvattnet.

– Det handlar om hur mycket vatten det finns kvar, om vattnets kretslopp, om vad vi gör med vattnet, hur mycket vi förorenar vårt vatten, säger Tina-Marie Qwiberg, sittandes i en stol på ett trädäck mitt i grönskan och motar samtidigt bort en av hundarna som prompt vill att de nyanlända människorna i trädgården ska leka apport med en gammal boll.

Alla de frågor hon tagit upp i sina filmer – mångfalden som hotas när bin inte pollinerar växter, jorden som utarmas, vattentillgången som sinar – hänger ihop, betonar Tina-Marie Qwiberg.

– Först dränerar vi bort vatten från markerna, sedan försämrar vi jorden genom att odla en och samma gröda för hårt, och ju sämre jord du har desto mindre vatten binder jorden. På så vis bidrar inte dagens jordbruk till något vatten till grundvattnet, resonerar hon.

– Vi måste börja tänka mer på helheten, odla mer och varierat – och självfallet utan gifter.

Tina-Marie Qwiberg vill med sina filmer väcka uppmärksamhet kring vad hon anser är nutidens klart viktigaste fråga; klimatfrågan. Hon lyfter fram personer som Greta Thunberg, som verkligen sätter fingret på problemet, menar hon, och som inte räds effekterna av detta.

– Hon brukar ju säga att hon vill starta panik – och det behöver vi.

Annons

Vill du läsa resten av artikeln?

Artikeln finns att läsa i sin helhet i Horisont nr 49 (juli-augusti 2019)

PAKET 1 – 89 kr

Köp detta nummer

  • Du får detta nummer hemskickat omgående, i papper (porto 45 kr tillkommer) eller som pdf.
  • Du betalar via Swish eller faktura.

Köp nummer

PAKET 2 – 285 kr

Köp en en prova-på-prenumeration
(3 nr)

  • Du får detta nummer hemskickat omgående, i papper eller som pdf.
  • Du får kommande två nummer hemskickade.
  • Du betalar via Swish eller faktura.
  • Prenumerationen avslutas automatiskt.

Börja prenumerera

PAKET 3 – 549 kr

Köp en årsprenumeration
(6 nr)

  • Du får detta nummer hemskickat omgående, i papper eller som pdf.
  • Du får kommande fem nummer hemskickade.
  • Du betalar via Swish eller faktura.
  • Prenumerationen avslutas automatiskt.

Börja prenumerera

Horisont magasin

Gotlands nyhetsmagasin

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Christer Bjöhle

Adress: H Press AB
Lummelunda Nyhamnsvägen 30
621 71 Visby
Epost: redaktion@hpress.se 
Telefon: +46 (0)70-288 52 28

Organisationsnummer: 556949-2316

© H Press AB - 2022