Romerska silvermynt från 100-talet och nio 2000 år gamla gravar har hittats i en arkeologisk undersökning på Tofta skjutfält.
I samband med nybyggen är det brukligt, rentav ett lagkrav, att undersöka marken efter eventuella arkeologiska fynd. Detta gjordes nyligen på Tofta skjutfält, inför Gotlands regementes expansion.
Och arkeologerna fick denna gång en fullträff. Efter att först ha hittat en husgrund, lokaliserades sedan både mynt och gravar.
Intill stridsfordonsgaragen på Tofta låg troligen en gård, cirka år 150–550, och redan för tiotalet år sedan hittades fyra husgrunder här. Det är intill dessa man nu har lokaliserat ännu en husgrund. Dessutom grävdes 45 silvermynt – det första man hittade hade ett präglat porträtt av den romerske kejsaren Antonius Pius, som regerade i Rom år 138 till 161 – fram, tillsammans med en fingerring av guld.
Fynden gjordes intill en av den femte husgrundens grundstenar.
”Mynten har förmodligen cirkulerat en tid efter att de präglades och kommit till Gotland på 300-talet. Här på ön användes de i handeln och kan säkert ha använts in på 400-talet, så vi föreställer oss att de här föremålen, mynten och guldringen, har hamnat i jorden omkring 450”, säger arkeologen Per Widerström i Försvarsmaktens text om fyndet.
På området har man också lokaliserat totalt nio gravar, som uppskattas vara 2000 år gamla. Platsen är sedan länge markerat som en plats för fornminnen, och enligt en äldre teori finns sex gravar på området.
När regementet nu skulle dra en ny väg genom området undersöktes platsen på nytt. Då kunde arkeologen Christian Hoffman slå fast att det inte handlade om sex gravar utan nio. I dessa hittades en rad föremål, bland annat ett svärdsgehäng (ett bälte eller en rem som används för att bära ett svärd intill kroppen) och en bronsdetalj från en sköld.
Gravarna och föremålen dateras till förromersk järnålder, alltså århundradena före Kristi födelse.
