Meny
E-tidning
Annons
Annons

Samhälle & politik

”Ingen är redo på riktigt att få till fred”

Text Carl-Henrik Fridén Foto privat Publicerad: 2025-11-29

”Ingen är redo på riktigt att få till fred”

Anastasia Bilenko bor numera på Gotland, varifrån hon följer kriget i hemlandet Ukraina. Den 19 april 2024 bombades bostadskomplexet i Dnipro, som tidigare var hennes hem. 

 

Frågan om ett fredsavtal i Ukraina snurrar på absolut högsta politiska nivå med nya uppgifter och utspel dagligen. Från ett hus på nordöstra Gotland följer Anastasia Bilenko processen. Och kriget i sitt hemland.

För bara någon vecka sedan satte den amerikanska presidentens administration kriget, en vapenvila och på längre sikt en möjlig fred mellan Ryssland och Ukraina på hela västvärldens politiska agenda. När Vita huset-förslaget kunde börja synas mer i detalj framkom det snart att det i flera väsentliga delar ansågs mer tillgodose ryska önskemål snarare än ukrainska. Varpå EU:s ledare snabbinkallade till ännu ett toppmöte i Genève. Det ledde till ett utkast som mer skulle kunna tillvarata det invaderade och angripna Ukrainas behov och mer i enlighet med folkrätten snarare än angriparens. 

Så fortsätter det dagligen. Det geopolitiska maktspelet, och i viss mån diplomatin, live-skildras i media. Allt medan kriget fortsätter. Ukraina försvarar sig och Ryssland angriper. 

 

24 februari 2026 har det gått fyra år sedan den ryska invasionen och det fullskaliga kriget. Ukraina förbereder sig nu som bäst för en till krigsvinter.

I ett hyrt hus på nordöstra Gotland följer Anastasia Bilenko utvecklingen i den komplicerade och så kallade fredsprocessen. Även om hon hyser hopp; annat går inte, ger hon inte mycket för den.

– Självklart hoppas jag på fred. Det gör väl egentligen alla? Men det är långt bort. Just nu verkar de snarare vilja frysa konflikten. Som läget är nu befinner sig Ukraina också i en svår situation, bland annat med en ny korruptionsskandal allt närmare president Zelenskyj. Å andra sidan så är också den ukrainska försvarsmakten extremt trött och har inte tillräckligt med medel, säger Anastasia. 

 

I de många samtal hon har med vänner i hemlandet och nära fronten framkommer att det är allt svårare att rekrytera folk till försvarsmakten och att de många skadade försvårar deras möjlighet att försvara sitt land och på längre sikt återta det.

– Så för USA och Ryssland var det bästa läget nu att komma fram med sina 28 punkter, säger Anastasia Bilenko.

– Men från alla vänner, samarbetspartners och folk vid fronten ser jag bara en sak – ingen är redo på riktigt att få till fred som inte utgår från ukrainska villkor. 

Med det sagt:

– Vi vill fred. Det finns nog ingen i världen som så himla mycket vill ha fred som ukrainare. Men jag är tyvärr rätt säker på att det inte kommer någon fred på länge.

På samma vis följer hon krigsutvecklingen i sitt tidigare hemland.
– Kriget finns med mig varje, varje dag. Jag går upp på morgonen med det och går och lägger mig med det på kvällen. Även när jag drömmer så drömmer jag mardrömmar om kriget, förklarar hon.

– Jag känner mer och mer hur det påverkar min psykiska hälsa.

 

Tillsammans med sin mamma Olena, utbildad psykolog och engelskalärare, tvingades hon lämna Ukraina strax efter krigsutbrottet 24 februari 2022 i en flyktingström som snart uppgick till miljontals ukrainare. Cirka tio procent av landets dåvarande befolkning på drygt 40 miljoner invånare kom att fly antingen inom landet eller utomlands. 

I slutet av mars 2022 kom de till Gotland. Här har Anastasia blivit någon av en officiell talesperson för ukrainska flyktingar, både på ön och i övriga landet. Hon har också varit med och bildat KlinteVolontär. Det är en ideell organisation som stödjer barn, civilbefolkningen och militär i hemlandet. De har också engagerat sig under Almedalsveckan, där bland andra mamma Olena också deltagit.

För Anastasias egen del beskriver hon det som att hon nog sublimerar sina starka känslor via olika volontärverksamheter.

– Jag vill leva och veta om att jag ändå gör allt vad jag kan för att få stopp på kriget. 

I likhet med en stor del av landets befolkning har även Anastasia drabbats på nära håll av de ryska bombningarna med missiler och numer svärmar av drönare mot civila mål. Hon har förlorat båda sina farföräldrar sedan kriget bröt ut. Farmor så sent som för bara en dryg månad sedan.

Annons

Kvar är mormor. Född 1937 tvingades hon uppleva Andra världskriget som barn.

– Jag tänker ofta på mormor. Nu är hon tvungen att uppleva krig igen.

Under Almedalsveckan 2025 deltog Anastasias mamma Olena (längst till vänster) i ett seminarium om Rysslands krig i Ukraina. Anastasias farfar Oleg dog i kriget i september i fjol och nu finns en minnesten för honom i Klinte.

 

Anastasia växte upp i miljonstaden Dnipro vid floden med samma namn, inte långt från krigets frontlinje i landets östra delar. Där utbildade hon sig och har en kandidatexamen i filosofi. 

Medan Ryssland nu vill tillgodoräkna sig delar av just de östra regionerna i det ursprungliga 28-punktsförslaget, skulle det innebära att invasionsarmén fick eget territorium ännu närmare deras hemstad.

– Många verkar inte förstå det men Ryssland bara fortsätter och fortsätter. Inte jättemycket, men kontinuerligt i små steg. Det är så de gör. I så fall skulle fronten komma ännu närmare Dnipro och det är inte en fråga om utan snarare när. 

Där, i den viktiga och för kriget strategiskt viktiga industristaden, har de kvar sin lägenhet. Snarare vad som är kvar av den. Bostaden ligger nära en strategiskt viktig tågstation och 19 april förra året slog en rysk missil ner i huset med stor förödelse som följd. Tidigare i år slog en till missil ner.

– Så den är trasig kan man säga.

 

Samtidigt fortgår de geopolitiska fredsdiskussionerna på makronivå. EU tycks föreslå en reviderad plan som mer utgår från det angripna landets självklara rättigheter i stället för att Ukraina skulle underkasta sig ett slags kapitulation. Men hon delar mångas bedömning att ja, EU bidrar till att Ukraina kan fortsätta att försvara sig, men inte att vinna kriget. Ett givet villkor som aldrig får förbises menar Anastasia Bilenko när Horisont pratat med henne om just hur villkoren för en eventuell fred skulle kunna utvecklas. Åtminstone till en vapenvila inledningsvis.

– Villkoret måste alltid vara att Ukrainas suveränitet respekteras från alla håll. Gränserna som godtogs när vi blev självständiga 1991 ska gälla, för det är vårt territorium.

Frågan om just respekt för landets ursprungliga områden och gränser är något som de ledande världspolitikerna lyfter och dagligen fyller media med medan vi har kontakt med Anastasia. Liksom att därigenom säkra framtida säkerhetsgarantier för Ukraina. En springande punkt på den  världspolitiska agendan som snurrar för fullt nu. Fast:

– Faktiskt så vet jag inte om det går att få några garantier alls från ryskt håll. Inga som de kommer att respektera i alla fall. Det vet vi redan. Först måste vi tillåtas gå med i Nato och EU, säger hon.

I stort sett samtidigt framkom nya medieuppgifter där den ryske presidenten gjorde klart att just den av EU framtagna revideringen av det USA-ryska 28-punktsförslaget som landat på borden, inte är värt mer än en papperskorg i Kreml. Att skriva under ett avtal med Ukrainas ledning finns det ingen poäng med. Enligt uppgifter till Reuters, som Dagens Nyheter gick ut med på torsdagen, förklarade han också att Ryssland är redo att ”strida tills sista ukrainaren dör.” 

Bara ren bullshit förklarar Anastasia från sitt hus på nordöstra Gotland.

Lite senare sms:ar hon: ”Jag vill bara påminna om att det här är ett existenskrig. Vi kämpar för värdigheter som inte är förenliga med rysk livsstil. Därför tror jag att fred är omöjligt.”

Snart efter hennes sms, på fredagseftermiddagen, gjorde uppgifter i Daily Telegraph gällande att USA ska vara redo att erkänna den av Ryssland sedan 2014 annekterade halvön Krym som ryskt territorium. Enligt uppgift för att tillgodose Kremls ultimatum för fortsatta samtal om fred.

Då förberedde sig Anastasia och hennes fästman Tero sig som bäst för dagens insamling med KlinteVolontär i Rute Folkets hus.

Senare på natten fortsatte Ryssland de kraftiga bombningarna med missler och drönare över huvudstaden Kyiv med flera döda.

 

— — —

PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.

— — —

HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.

Annons Annons

Teckna dig för Horisonts nyhetsbrev!

Få en nyhetssammanfattning i mejlen varje vardagsmorgon, helt gratis!

Anmäl dig här
Annons Annons
Annons
Annons

Horisont magasin

Gotländska nyheter och fördjupningar

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Christer Bjöhle

Adress: Nyhetsmagasinet Horisont/ H Press AB
Gotlands Kulturrum
Specksrum 6
621 55 Visby
Epost: redaktion@hpress.se 
Telefon: +46 (0)70-288 52 28

Organisationsnummer: 556949-2316

© H Press AB - 2025