Föregående: Nästa:

”Mjölk är den billigaste skit du kan köpa”

DX9A5230 as Smart Object-1

När vi ringer till Patrik von Corswant på Stafva mejeri för att fråga om han vill vara först ut i Horisonts nya serie om gotländska matproducenter svarar han ja, men med ett motkrav; Det får inte bli glättigt.
– Jag är trött på bilden att varumärket Gotland säljer sig själv, säger han.

Stafva gård i Barlingbo ser ödslig ut när Horisont svänger in på den leriga parkeringen. En gång i tiden levde och verkade trettio familjer här, nu är det äkta paret Patrik och Inger von Corswant som ensamma håller ihop verksamheten. Mycket har hänt sedan Patriks farfars farfar köpte gården år 1863, då för att avverka den tillhörande ekskogen och sälja virket till tyska båtbyggare. I samma veva hittades andra, billigare material att bygga båtar av så affärerna gick om intet och Patriks farfars farfar tog livet av sig med hjälp av arsenik. Istället var det kommande generationer som fick bygga upp vad som kom att bli ett omfattande jordbruk. När gården var som allra störst sträckte den sig över nära nog hela socknen.
­
Vi hittar Patrik von Corswant inne i det stora mejeriet som byggdes under den pågående finanskrisen 2008 och därför kunde blir långt mer påkostat än det var tänkt, då drabbade byggföretag slumpade bort sina lager. För samma peng kunde mejeriet bli ett riktigt hus, med rejäla fönster, murade väggar och ett innandöme byggt av 100 000 kakelplattor. Mejeriet är numer gårdens hjärta. Det är här mjölken tas emot, som sedan säljs under det egna varumärket Stafva mejeri, och det är här som merparten av ostar tillverkas, som idag är det mest lönsamma benet som gården har att stå på. Här finns också en gårdsbutik där kunderna kan hitta och köpa alla produkter. Byggnaden rymmer därtill flera andra lokala företag såsom bland andra Guteglass, Gute kafferosteri, Halfvede musteri och Barlingbo bryggeri.

Istället för att visa runt i den innehållsrika byggnaden ber Patrik von Corswant Horisonts utsända att sätta sig ner framför en vit tavla, som han själv ställer sig framför, likt en lärare med penna i hand.
– Ska ni börja skriva om oss matproducenter så får det inte bli ytligt. Ni måste förstå sambanden och vad som motiverar oss, säger han och ser nästan sträng ut.
Han ritar upp komponenterna som behövs för att skapa maten vi äter: sol, vatten och koldioxid och de kemiska tecknen för kolväten och kolkedjor.
– Ni har tidigare skrivit om restauranger i Horisont och när man sitter där på en restaurang kanske det inte är alldeles självklart att det är det här sakerna som det handlar om egentligen. Jag brukar kalla alla kockar för alkemister. De ska omvandla energi till någonting vacker, med bästa möjliga kristyr, så att ni orkar arbeta med någonting helt annat, fotografera och skriva artiklar.
Hur ofta tänker du själv på kolväten i vardagen?
– Alltid! Det är min motivation. Jag kan ibland tänka att jag borde skita i det här och ägna mig åt någonting annat och då behöver jag gå tillbaka till grunderna, som vi så ofta är frikopplade ifrån idag, säger Patrik von Corswant och tecknar en ny bild på den vita tavlan.
Han gör tre e:n med pilar emellan vilka symboliserar ekologi, energi och ekonomi.
– Idag kan man nästan tro att det är ekonomin som kom först, som om det var pengarna som skapade jorden på sex dagar, men den som varit scout vet människan inte klarar sig utan luft i mer än tre minuter, utan vatten i mer än tre dygn och utan mat i mer än tre månader, men hur länge klarar vi oss utan en i-phone? Ett helt liv, eller hur?
Så du tycker inte att vi värderar maten tillräckligt?
– Vi tar den för given och mjölk är den billigaste skit du kan köpa i en affär. Det är till och med dyrare att köpa vanligt vatten på flaska, om flaskan har rätt image.

Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare eller teckna en prenumeration genom att klicka på länken http://www.horisontmagasin.se/subscription/

BILD: Sveds Signe Söderlund

Föregående: Nästa: