Heidelberg får tillstånd för brytning i 30 år

Heidelberg får tillstånd att bryta kalk på Filehajdar i 30 år till.

På onsdagen meddelade mark- och miljödomstolen sin dom – som lär komma att överklagas.

Kampen mellan å ena sidan stenbrytning och jobb, och å andra sidan vatten och natur, kan sägas pågå ständigt på Gotland, sedan många många år tillbaka. Under det här årets första månader har mark- och miljödomstolen haft en omfattande ansökan på sitt bord, och i februari hölls domstolsförhandlingar på Gotland.

Nu har domstolen förkunnat sin dom:

Heidelberg Materials, tidigare Cementa, får gehör för sin ansökan, och domstolen ger nu bolaget ett brytningstillstånd som sträcker sig 30 år framåt. Tillståndet medger fortsatt brytning av kalk- och märgelsten i Filehajdartäkten och brytning av märgelsten i Västra brottet. I tillståndet ingår också rätt att leda bort inläckande dag- och grundvatten i brotten, liksom uppförande av anläggningar för sortering, krossning och transport av stenmaterialet.

Det tänkta området som det ska brytas i är till ytan större än vad nuvarande tillstånd medger, men också djupare, och totalt medges brytning av 115 miljoner ton sten.

"Vi ser domstolens besked som en bekräftelse på slutsatserna i vår ansökan: att det går att fortsätta utvinna kalksten i Slite i samexistens med vattenresurser, skyddade områden och fridlysta arter, samtidigt som vi kan bidra till en förstärkt dricksvattenförsörjning på Gotland", säger Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials, i ett pressmeddelande.

Domstolen anser att ansökan, som har kompletterats en rad gånger under processens gång, innehåller tillräckligt med information för att verksamhetens påverkan på både miljö och vatten ska kunna bedömas. "Bolaget har på ett utförligt sätt redovisat miljökonsekvenserna av den planerade täktverksamheten. Ansökan innehåller information som gör det möjligt att överblicka hela tillståndstiden", skriver rättens ordförande, rådmannen Inge Karlström, i ett pressmeddelande.

Samtidigt som Heidelberg får tillstånd till fortsatt brytning, åtar man sig också en rad åtgärder för att skydda vatten och miljö, eller kompensera för de potentiella skador som brytningen orsakar.

Bland annat ska Heidelberg ta hand om vatten som läcker in i brotten, rena detta i en anläggning som bolaget själv ska anrätta, och sedan återföra vatten till det naturliga grundvattenflödet. Heidelberg åläggs också att genomföra en rad åtgärder för att bland annat hotade fjärilsarter ska ha tillgång till habitat där de såväl trivs som kan leva och fortplantas.

Domstolen slår fast att Filehajdar-täkten ligger i ett område där många intressen krockar med varandra. Området är utpekat som av betydelse för totalförsvarets intresse och det har också pekats ut som riksintresse för mineralutvinning. Samtidigt finns höga naturvärden och ett stort antal hotade eller skyddsvärda djur- och växtarter, bland annat flera fjärilar.

Och utöver detta, risk för grundvattnet och oro för att ett djupare och större brott ska få grundvattennivåerna att sjunka och brunnar att torrläggas.

Domstolen är dock nöjd med de åtgärder och utredningar som Heidelberg har gjort, och man menar att bolaget har kunnat visa tillräckliga fakta för att tillstånd ska kunna medges.

Annons

"Mark- och miljödomstolen har bedömt att tre näraliggande Natura 2000-områden inte kommer att skadas av täktverksamheten och beviljat så kallat Natura 2000-tillstånd. Domstolen har bedömt att verksamheten är tillåtlig med hänvisning till undantagsregler i vattenförvaltningsförordningen eftersom fortsatt kalkstensbrytning i Slite behövs för att tillgodose ett allmänintresse av större vikt", skriver domstolen bland annat.

Många är de parter som varit, och är, emot fortsatt brytning. En stor oro för grundvattnet, så väl kvalitet som tillgång, är ett av de främsta argumenten mot brytningen. En av dem är Lisa Wanneby, som företräder Urbergsgruppen. Hon är bland annat skeptisk till just nämnda "undantagsregler i vattenförvaltningsförordningen"; dessa betyder alltså något förenklat att behovet av kalksten står över risken för påverkan på grundvattnet.

–Vi menar att man inte kan göra ett sånt undantag, säger Lisa Wanneby, som också tycker att tillståndets längd, 30 år, är bekymmersamt i sig.

–Det medför skador under så lång tid att det blir väldigt osäkert hur konsekvenserna faktiskt kommer att se ut. Vi anser att här borde försiktighetsprincipen ha gällt, och att man i så fall borde ha gett ett kortare tillstånd, resonerar hon.

–Man kan inte lägga alla ägg i samma korg; för Gotlands del är risken för stor.

Sommaren 2021 var Heidelbergs ansökan uppe i domstolen senast; då ansåg domstolen att underlaget i ansökan var undermåligt och att inga beslut kunde tas utifrån den ansökan som låg på bordet. Ärendet skickades därmed tillbaka. Då gick regeringen in och ändrade lagen för att kunna ge ett ettårigt tillstånd för bolaget att fortsätta bryta, och under den perioden fick sedan Heidelberg ett fyraårigt tillstånd av mark- och miljödomstolen.

Det senaste tillståndet löper ut 2026, och det nya 30-åriga tillståndet gäller efter det. Dagens besked kan dock överklagas, och det kommer det också att göra – flera parter sade redan under domstolsförhandlingarna tidigare i år att om Heidelberg får sitt tillstånd så kommer man att överklaga.

Artikeln kommer att uppdateras.

— — —

Läs mer:

Rikligt med kompletteringar i Heidelberg-målet (Horisont 12 mars 2025)

Förhandlingar i domstol avslulade – fortsätter skriftligt (Horisont 31 januari 2025)

RG: "Domstolen bryter mot försiktighetsprincip" (Horisont 29 januari 2025)

Domstolen besökte Heidelbergs marker på norr (Horisont 23 januari 2025)

Nu ska brytningen upp till prövning (Horisont 21 januari 2025)

Nordkalk får bryta sten i 30 år till (Horisont 23 december 2024)

— — —

PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.

— — —