Allmänt

Lägre fart och nytt grus ska ge Visby bättre luft

TextChrister Bjöhle FotoChrister Bjöhle Publicerad 2023-04-27
Artikeln finns att läsa i sin helhet i Horisont nr 69 (mars-april 2023)

Dela på FacebookDela på Twitter

Ända sedan 2010 har det varit känt att Visbys luftkvalitet är alldeles för dålig, så till den grad att människors hälsa kan påverkas. Först nu, femton år senare och med hot om vite i miljonklassen hägrande, har åtgärdsplanen tagit fart.

En ny typ av halk-bekämpning förväntas införas i höst – en annan konsekvens kan bli sänkt hastighet i näst intill hela Visby.

Redan våren 2017 skrev Horisont om Visby dåliga luft; Visby hade då två år i rad haft sämst värden i hela Sverige, och luftkvaliteten i Visby var enligt undersökningar sämre än i både Stockholm, Göteborg och Malmö.

Både 2014 och 2015 var Visbys luftkvalitet, som mäts via en mätstation i Östercentrum, längs Norra Hansegatan i höjd med polisstationen och Arbetsförmedlingen, klart sämre än på hårt trafikerade Hornsgatan i centrala Stockholm. Kvaliteten var så dålig att ansvariga förvånades och såg sig tvingade att se över mätutrustningen.

–Det är lite förvånande faktiskt att Visby som är så pass litet överskridet målen. Vi blev nog lite tagna på sängen när vi upptäckte det, sade dåvarande miljöskyddsinspektören Mattias Gerdin till Horisont på våren 2017.

Det som mäts i luften är så kallade PM10-partiklar, som förenklat kan beskrivas som partiklar vars massa är mindre än tio mikrometer i diameter. Dessa partiklar är så små att när människan andas in dem sprids de ända in i lungornas inre och känsligaste delar, vilket kan orsaka problem som luftvägsbesvär, astma eller rentav lungcancer.

För att leva upp till EU-direktiven får partikelhalten i luften inte överstiga gränsvärdena mer än 35 dygn per år, men i Visby uppmättes för höga värden under 47 respektive 38 dygn under åren 2014 och 2015.

Redan 2010 upptäcktes de höga partikelhalterna i Visbys luft, men av olika skäl gjordes inget åt saken då. 2013 återupptogs mätningarna men genomfördes inte i nog stor omfattning för att man skulle kunna dra några slutsatser, men efter de två nedslående rekordåren 2014-2015 reagerade Naturvårdsverket och satte press på Region Gotland.