Allmänt

Marek kvar 20 år efter att bruket stängdes

Publicerad

Dela på FacebookDela på Twitter

DX9A7298 as Smart Object-1

För 20 år sedan tystnade sockerbruket i Roma. Danisco ville satsa allt på Skåne och en gotländsk epok var över. Men den sista betinspektören, Marek Jönsson, har ännu inte lämnat den gula tegelfabriken i Roma. Numer guidar han för Gotlands whisky.
– Di får bära ut mig, säger han.

Han är lång och bär keps. Den skånska dialekten är bred, men efter decennier som gotlänning svarar han ”jo” på tilltal, istället för det typiskt skånska ”ja”. Marek Jönsson växte upp som barn till sockerbetsodlare utanför Tomelilla på Österlen och från och med 1979, och fram till det bittra slutet, var han anställd som betinspektör på sockerbruket i Roma. Han var ansvarig för att betorna höll god kvalité vilket innebar allt från att dela ut fröer på våren, till att inspektera odlingarna och sedan se till att bönderna täckte dem i tid innan frosten kom. Frostskadade sockerbetor är ett gissel för varje sockerbruk eftersom frost gör att betor blir segare än både klister och slajm och fastnar i filtren.
– Kom det in mer än fem procent frostskadade betor fick vi stänga ner hela fabriken, säger Marek Jönsson och skakar på huvudet.

Det blåser kalla vindar när vi möter Marek Jönsson utanför den gamla bruksfastigheten. Han pekar och berättar om vad som hände på platsen för mer än 20 år sedan. Hur fordon lastade med betor kom in genom grindarna, hur de vägdes, passerade provtagningen och hur de sedan fick lämna sin last på den så kallade bettippen, som numer fungerar som whiskylager.
– Betkampanjen höll på i tre månader, från september och fram till lucia, och då höll vi igång bruket dygnet runt. Ett långt gummiband transporterade betorna härifrån, förbi tvätten och sedan in i fabriken, säger han, innan han tar några långa kliv mot den numer ganska slitna byggnaden, för att fortsätta berättelsen från insidan.

Det var i slutet av 1800-talet som gotlänningarna började visa intresse för sockerindustrin. Sedan flera decennier fanns sockerbruk i Skåne och den gotländska landshövdingen Per Gustaf Poignant sneglade avundsjukt söderut och beslutade sig för att ordnade gruppresor för att inspirera. Både näringsidkare och bönder reste till Skåne och blev övertygade om lönsamheten i att både bygga sockerbruk och odla betor. Valet föll på Roma, mitt på ön, där alla öns dåvarande järnvägar möttes och där jorden var som allra bördigast. 1893 köpte ett nybildat aktiebolag en lämplig gård – Varplösa gård, mitt i Roma – för att låta bygga ett sockerbruk som sedan stod klart redan året efter.

Inne i det numer övergivna gamla kontorslokalerna visar Marek Jönsson en svartvit översiktsbild över fabriken och området runtomkring. Det var ett bruk med allt vad det innebar. De högre tjänstemännen, bland annat Marek själv, bodde i fina villor i den så kallade Sockerparken, precis intill fabriken. En bit bort låg Brukshotellet, där de tillfälligt anställda, kampanjearbetarna, kunde bo om de hade långt hem. Lägre tjänstemän bodde i lägenheter i de enklare villor som än idag finns längs vägen, mitt emot Romabadet.
– De kallade husen för diplomatstaden för att de skulle känna lite mer stolthet, säger Marek Jönsson med ett skratt, och berättar sedan att hela 86 personer arbetade på bruket som årsanställda, under dess sista år, och under betkampanjerna förstärktes arbetslaget med ytterligare 30 personer.
Var det en hierarkisk arbetsplats?
– Jo, bland gubbarna på golvet var det nog så och framförallt sockerkokarna såg sig som lite för mer. De var kungar på bruket eftersom det var en så noggrann process. Samtidigt så hade nästan alla som jobbade här olika sysselsättningar under årets gång. Under kampanjen hade de olika poster i processen, men under resten av året stod de för det löpande underhållet, de var målare, snickare eller rörmokare. Det var i princip bara jag och några till som hade samma jobb året runt.
Ansågs det snobbigt att bo i Sockerparken?
– Ja, lite. I USA har de gated communities och det var lite samma sak här med höga staket. Det finns ungdomar som vuxit upp i Roma men som aldrig varit inne i parken.

Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare eller teckna en prenumeration genom att klicka på länken https://www.horisontmagasin.se/subscription/

Bild: Sveds Signe Söderlund

Annons

Horisont magasin

Gotlands nyhetsmagasin

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Christer Bjöhle

Adress: Nyhetsmagasinet Horisont/ H Press AB
Gotlands Kulturrum
Specksrum 6
621 55 Visby
Epost: redaktion@hpress.se 
Telefon: +46 (0)70-288 52 28

Organisationsnummer: 556949-2316

© H Press AB - 2024