Allmänt

Inte svårare än så

Publicerad

Dela på FacebookDela på Twitter

Kristofer-liten

I den bakvända samtiden måste en god handling ursäktas, problematiseras eller försvaras. Varje uttryck för godhet bemöts med anklagelser om att vara naiv. Men man mår bra av att göra gott. Det funkar. Det behöver inte vara svårare än så, skriver Horisonts krönikör Kristofer Ahlström.

Dagen efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm gick jag dit för lägga ner en blomma. Den gråmulna eftermiddagen fick snabbt färg: det lyste redan av rosor och nejlikor instuckna i kravallstaketen och i gallerstängslens öglor och i handtagen på polisbilar. Vågorna växte till ett böljande blomsterhav, tjugotusentals människor samlades i en manifestation på Sergels torg, solidariteten med de drabbade var överväldigande. I ordets alla bemärkelser – för somliga personer häpnade av välviljan, häpnade för att sedan rasa, kräva hämnd och blod, de skrev på sociala medier att godhetsuttrycket var naivt.

Så ser debattens turordning ut nu för tiden. En god handling måste ursäktas, problematiseras eller försvaras, varje uttryck för godhet bemöts med anklagelser om att vara naiv, en godhetsapostel berusad av sin egen känsla av moralisk suveränitet. Förvisso: åtminstone det sistnämnda är sant. Man mår bra av att göra gott, det är en biologisk bieffekt. På samma sätt som vårt samvete får oss att må dåligt när vi gjort någonting elakt eller någon illa. Forskning visar att goda handlingar frigör lyckokemikalier i hjärnan, endorfiner, oxytocin, dopamin, som i sig är beroendeframkallande, får en att vilja göra fler goda gärningar. Man kan säga att vi är genetiskt programmerade för altruism.

Den här vetenskapliga utvikningen har en poäng. För med samma kraft som populismens retorik vänder tvärt på begreppen – att godhet har blivit ett skällsord, att lögner kallas ”alternativa fakta” – så attackeras vetenskapligt vedertagna sanningar. I den bakvända samtiden bär allt som är självklart bevisbördan och måste ge prov på att det är så, och varför – medan skeptiker kan kasta ur sig dårskaper utan krav på vidare belägg. Det är ju inte de som behöver presentera bevis, bara påståenden.

Så ser populism ut, religiös som politisk: att gapa simpla lösningar på komplicerade problem. (Det var därför lite uppfriskande att Donald Trump i en intervju erkänt att jobbet som president var ”svårare än han räknat med”.) Det är märkligt att vetenskapsmän och läkare ens måste debattera mot vaccinationsskeptiker. Och det är lika märkligt att det måste organiseras demonstrationer som ”March for science” eller ”Climate march” för att stärka tron på vetenskapen, som att det måste skapas manifestationer för godhet och människors lika värde.

Så ibland måste man kanske bruka ett slags vetenskaplig populism. Det bästa exemplet är när evolutionsbiologen Richard Dawkins i en tv-debatt får frågan av en kristen hur han kan lita så på vetenskapen.

Dawkins svarar: ”Flygplan flyger. Datorer beräknar. Om du baserar medicin på vetenskapen så botar du människor. Om du baserar konstruktionen av ett flygplan på vetenskap så flyger det. Det funkar.” Ett så enkelt och självklart svar. Lika enkelt som den vetenskapliga förklaringen till varför godhet fungerar: Man mår bra av att göra gott. Det funkar. Det behöver inte vara svårare än så.

Kristofer Ahlström är författare och har släppt två romaner, med en tredje på väg. Han har rötterna på Gotland men bor numera i Stockholm.

 

Annons

Horisont magasin

Gotlands nyhetsmagasin

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Christer Bjöhle

Adress: H Press AB
Kulturum
Specksrum 6
621 55 Visby
Epost: redaktion@hpress.se 
Telefon: +46 (0)70-288 52 28

Organisationsnummer: 556949-2316

© H Press AB - 2022