Brister i var tredje journal vid utredning av möjliga cancersymtom

Studien bygger på en granskning av 1 116 journaler från 27 vårdcentraler i Region Stockholm. Enligt Karolinska Institutet innehöll 32 procent av journalerna minst ett dokumentationsproblem.

Den vanligaste bristen var att det inte framgick tydligt hur läkaren resonerat kring möjliga diagnoser. I 21 procent av journalerna saknades den typen av förklaring.

– Vi såg att misstankar om cancer ibland inte dokumenterades, möjligen för att läkare velat undvika att skapa onödig oro när patienter har direkt tillgång till journalen via 1177. Det kan samtidigt göra det svårare för andra läkare att i efterhand förstå vilka diagnostiska överväganden som gjorts, säger Elinor Nemlander i pressmeddelandet.

Patienterna i granskningen var mellan 40 och 75 år och hade sökt vård för ospecifika symtom som trötthet, viktnedgång eller blodbrist. Forskarna skriver att primärvården har en viktig roll i att följa upp sådana patienter och starta utredning vid behov.

Studien publicerades den 17 september 2026 i tidskriften BMJ Quality & Safety. Kvalitetsarbetet har finansierats av Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.

Den här texten har genererats automatiskt med hjälp av Live² AI-verktyg.