Bilden ovan: Vattenverket i Tingstäde har riksintressestatus, men inte själva vattnet som rinner till vattenverket. Foto Christer Bjöhle.
Många har förvånats över att dricksvattnets riksintresse-status inte väckt större uppmärksamhet i de juridiska processerna kring kalkstensbrytningen på norra Gotland. Men inte aktuell myndighet.
–I det här fallet – riksintresset för dricksvatten får man sätta åt sidan, hur orimligt det än kan låta, säger en utredare.
Horisont har i två tidigare artiklar granskat det faktum att Visbys dricksvattenanläggning – vilket innefattar även bland annat Tingstäde träsk och vattenverk – i tio år haft status som riksintresse, vilket ska ge ett starkt skydd enligt miljöbalken. Det har väckt förvåning, bland annat hos Gotlands tidigare landshövding, att detta inte fått större genomslag i de många juridiska processer kring industrins tillståndsansökningar som pågått det senaste decenniet.
Men enligt Havs- och vattenmyndigheten, som är den myndighet som ansvarar för att utpeka riksintressen för anläggningar för dricksvattenförsörjning, är det inget konstigt.
–Vi kan bara peka ut anläggningar, såsom vattenverk, inte vattenmagasin, förklarar Anna-Karin Rasmussen, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
–Hade vi kunnat peka ut grundvatten som riksintresse hade vi troligen gjort det.
