Meny
Magasinet
Annons
Annons

Kultur & nöje

Kultur-tisdag: Brass och klassiskt, såide och deckare

Publicerad: 2026-06-02

Kultur-tisdag: Brass och klassiskt, såide och deckare

Horisont har knutit till sig ett kluster av kulturengagerade och kunniga personer som redaktionens ögon och öron inom kulturen på Gotland. Varje tisdag publicerar Horisont ett urval av kulturhändelserna från veckan som gått. 

 

Brass på Öster. Foto Tomas Johansson.

 

Megafon inledde brassprogrammet

MUSIK: På fredagen hade sommaren kommit på riktigt. Jordgubbsförsäljning i vanlig ordning på Öster och dessutom fullt med klubbtröjor överallt. Många hade följt barncancerfondens uppmaningen om fotbollströjefredag – så även Gotlandsmusikens brass som dagen och solen till ära spelade New Orleans-Jazz och samlade en storpublik.

Att Hjalmar Ljungberg presenterade programmet med en analog megafon höjde stämningen än mer. En bra stund helt enkelt.

Tomas Johansson

 

Kyrkokonsert i Dalhem. Foto Tomas Johansson. 

 

En konsert väl värd sin resa

MUSIK: Att få sitta en stund i Dalhems vackra kyrka är i sig värt utflykten. Att höra en väldigt fin konsert under lednings av energisprudlade Katarina Henryson än mer så.

Man inleder med att ställa upp kring publiken och på ett vackert sätt framföra en vädjan om fred genom Dona Nobis Pacem. Programmet är i sin helhet varierat och det märks att kören och dess fantastiska ledare trivs till trots att de flesta Dalhemsbor valt annat än att gå på konsert denna söndagseftemiddag. Bäst för mina öron var Anders Edenroths Bumble Bee och en Norsk trall.

Man avslutade med en version av Jocke Bergs Sverige, som är en vacker låt med en käftsmällstext med undran om vad som hänt i vårt en gång så vackra land. ”Välkommen, välkommen hit. Vem du än är var du än är. Duka din veranda till fest. För en långväga gäst. I landet lagom är bäst.”

Tomas Johansson

 

Såidbränning i Vamlingbo. Foto Roland Olsson.

 

Här var’e tänt för sjätte gången

KULTURARV: Tjärbränning har såvitt man vet inte förekommit i någon större omfattning på Storsudret förr i tiden. Området har ofta beskrivits som skogsfattigt och det kan ju vara en klart tänkbar förklaring.

Numera finns ett stort och nyanlagt såide vid Nöistäuas i Vamlingbo. Det såg dagens ljus år 2020 och lördagen den 30 maj i år var det dags för tändning av detta såide för sjätte gången.

Här kan man prata om en gedigen arbetsinsats och en ny tradition. Ett stort gäng ”gubbar” samlas varje måndag för förberedelser och målet är att tjärdalen (som såidet heter på svenska)  skall vara klar för tändning sista lördagen i maj. Till detta evenemang kommer många intresserade människor, dels för att se själva tändningen och dels för att ta sig en varmkorv och/eller en kopp kaffe med bröd och mingla.

Torbjörn Björkegren är bas för såidet och även ordförande i Hoburgs hembygdsförening . Han inledde med att berätta om verksamheten – vissa år har det gått riktigt bra, ibland något mindre  bra – och när det var klart fattade de närvarande gubbarna varsin tjärvedssticka som tändes och sedan omringade de  såidet och på given signal tände de på. Det tog sig direkt, precis som det var tänkt.

Torbjörn Björkegren skrev en rapport om läget på lördagsnatten vid 23-tiden:

-Nu rinner det en härlig ström tjära ur haggvannen, gubbarna gör ett fantastiskt arbete, i detta nu har vi fått drygt 400 liter, säger en mycket nöjd tjärbas.

Roland Olsson

 

Klassisk musik, briljant framförd

MUSIK: Med Lördagskonserterna kl 11 har Domkyrkan etablerat en plattform som både musiker och publiken älskar. I lördags, 30 maj, var det Roxy Klassisk som arrangerade.

Fantastisk musik och fantastiska musiker. Jag tar dom i ordning efter programmet. Kalle Ljungholm hörde jag första gången i Lucia-programmet 2025, det som sist och slutligen satte Gotland på kartan. Det lät bra om hans trumpet då och så även i lördags. Han fick inleda konserten med Svanen ur Djurens Carneval av Camille Saint-Saëns. Fast då var det ett flygelhorn han blåste i. Tonen var mjuk och stor och det var inte svårt att förställa sig själva svanen glida fram på vattnet. Jag har aldrig förstått varför många ser ner på så kallad programmusik. Fast jag är ju litet gammaldags. Jag tycker till och med om föreställande konst.

Den där sista oändliga tonen i stycket höll Kalle hela vägen ut som vore den en ädelsten.

Wille Wid spelade ett Impromptu i Ess-dur av Schubert. Många toner, många sidor men just bladvändandet skötte Anna Landhage, som dessutom av en ’slump’ råkar vara Willes lärare. Säkert skönt att vara samspelta, för det är ett stycke som kräver både koncentration och inlevelse. Wille må vara ung, men han måste ha varit med om sådant han kan ladda sitt musicerande med. Hans version av Schubert var mycket mer än en arbetsseger. Härligt att höra.

Kalle kom tillbaka, denna gång med sin trumpet. Hummel, den ende jag känner till som hetat Nepomuk, har skrivet en trumpetkonsert där andra satsen kan komma att spelas på min begravning. Men Kalle hade valt tredje satsen som är långtifrån vilsam. Istället är den full av fanfarliga snabba sekvenser. Utan att vara trumpetare själv kan jag ana att det där slutet med kromatiskt stigande snabba drillar högt upp i registret är oerhört krävande. Kalle satte dom, men nu är vi i detta med arbetsseger igen. Musiken ska inte bara rivas av med rätta toner. Den ska gestaltas så att den berör. Och Kalles version berörde.

Francis Poulenc var kompositör och pianist och tyckte uppenbart mycket om att skriva musik för instrument man blåser i för att få ton. Programmet avslutades med hans sonat för flöjt och piano. Nataliia Popova har jag hört spela, men aldrig som hon spelade nu. Briljant, med tydlig riktning, fokus och inlevelse. Litet är det som balett, särskilt om det är svårt ska det förefalla enkelt. Lätt, naturligt, självklart. Och Nataliia fick utlopp för sig i alla tre satserna. Övertygelsen i första satsen, vilan i den andra och språng och våldsamheter i den tredje. Jag har aldrig hört stycket förut, men ska göra det igen. Och då åter med Nataliia Popova som solist.

Det var ett väldigt tjat om solister. Kalle och Nataliia spelade ju inte sina stycken alldeles ensamma. De hade en ackompanjatör. Gisela Herb, en otroligt skicklig och känslig människa som älskar flygeln och musiken så att vi alla som är där känner det på vår egen hud. Hon var på alla sätt en förutsättning för att den här konserten skulle vara möjlig och faktiskt bli av. Musikaliskt, för de noter som stod på hennes notställ var svårt krävande. Och organisatoriskt för det är Giselas förtjänst att konserter som denna händer. Hon gjorde också fina introduktioner till det vi skulle få höra och till dem vi skulle få lyssna till.

Men detta att vara ackompanjatör, vilken utmanande uppgift. Inte själv ta plats, men vara den trygga bas solisten kan förlita sig på. Att verkligen glädja sig åt och vara stolt över att ha gjort det möjligt för solisten att vara just solist. Gisela är en fantastisk tillgång för musiklivet på Gotland.

Lördagskonserten i Domkyrkan kl 11 – missa aldrig den!

Bertil Thorslund

 

Deckarfestival i Hemse. Foto Christer Bjöhle.

 

Deckarförfattare drog storpublik i Hemse

LITTERATUR: Flera hundra bokslukare och deckarfantaster sökte sig till Hemse i helgen, när Gotlands nya litteraturfestival Gotland Noir slog upp portarna.

På schemat fanns allt från författarsamtal och boksigneringar till föreläsningar och diskussioner – och en heldag (fredagen) ägnades dessutom åt ungas läsning då skolelever från främst de södra delarna av ön fick träffa och lyssna på flera av de deltagande författarna, bland andra Martin Widmark och Helena Willis, duon bakom de populära ungdomsdeckarna Lasse-Maja, och gotländska Anna Jansson, som skrivit en lång rad deckare för både vuxna och unga.

Under lördagen och söndagen bjöds det på ett 40-tal programpunkter – till råga på allt gratis, även om föranmälan krävdes – i Hemsegårdens två större salar. Ämnena som avhandlades var bland annat Gotland som brottsplats, brott på öar, hur det är att skriva bok efter bok om samma uppsättning karaktärer, och om vad uppläsarrösten betyder för upplevelsen av en ljudbok.

Bland deltagarna fanns bland andra gotlänningarna Anna Jansson, Håkan Östlundh, Marianne Cedervall, Emmy Walt och Peter Stjernström, och nordiska författare som Yrsa Sigurdadottir, Viveca Sten, Ulf Kvensler och Johan Theorin.

Christer Bjöhle

 

— — —

VEM ELLER VAD vill du läsa mer om? Har du tips på spännande människor eller händelser som vi bör gräva i? Mejla Horisonts redaktion på redaktion@hpress.se!

— — —

PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.

— — —

HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.

Annons
Annons

PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.

HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna.

Politisk annons
Annons

Teckna dig för Horisonts nyhetsbrev!

Få en nyhetssammanfattning i mejlen varje vardagsmorgon, helt gratis!

Anmäl dig här
Annons
Annons
Annons
Annons

Horisont magasin

Gotländska nyheter och fördjupningar

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Christer Bjöhle

Adress: Nyhetsmagasinet Horisont/ H Press AB
Gotlands Kulturrum
Specksrum 6
621 55 Visby
Epost: redaktion@hpress.se 
Telefon: +46 (0)70-288 52 28

Organisationsnummer: 556949-2316

© H Press AB - 2026