Horisont har knutit till sig ett kluster av kulturengagerade och kunniga personer som redaktionens ögon och öron inom kulturen på Gotland. Varje tisdag publicerar Horisont ett urval av kulturhändelserna från veckan som gått.
Den drygt hundraåriga räddningsbåten Elisabeth Vachtmeister kan nu beskådas i det nya museet. Foto Roland Olsson.
Båtmuseet i Kettelvik invigdes
Hoburgs hembygdsförening anordnade lördagen den 9 maj en högtidsdag vid Stenmuséet i Kettelvik i Sundre. Anledningen var att det var dags för invigning av museum nummer två på platsen, nämligen huset som innehåller sjöräddningsbåten Elisabeth Vachtmeister.
Deltagarna kunde börja med en silltallrik och en lättöl eller en varmkorv och plussa på med kaffe och saffranspannkaka innan själva ceremonin började. Det var ordnat med mattält och gott om sittplatser utomhus med utsikt mot det intensivt blåa havet. Tittade man inåt land såg man Husrygg torna upp sig.
Ordföranden Torbjörn Björkegren välkomnade. Styrelseledamoten Margaretha Ödman Christensen fungerade som konfrencier och släppte fram en rad talare: Gunnel Åkerblom, Birgitta Lundberg, Jakob Ringbom och Jan-Eric Nilsson. Kerstin Jonmyren, tidigare ordförande i föreningen kunde inte närvara men hade skickat ett manus som lästes upp av konfrencieren.
Jan-Eric Nilsson, representant för ”Sällskapet för räddning av skeppsbrutne” var den som fick äran att hålla i saxen när bandet skulle klippas.
Men innan han klippte framhöll han hur viktigt det är med minnen i stil med det som nu har skapats på denna plats. Tankarna gick till de roddare, de Sundrebor, som vid larm om sjöolycka tog plats vid årorna och gav sig ut på uppdrag, vilket oftast skedde under hösten och i dåligt väder. Skillnaden mellan då och nu är att då hade sjöräddarna inte någon möjlighet att kommunicera med några andra enheter utan var helt utlämnade åt sig själva.
När bandet var klippt fick åhörarna möjlighet att gå in i båthuset och beskåda både båt och den informativa utställning som tillhör. Ett annat alternativ var att vänta en stund och lyssna till fina toner från Gotland Brass.
Det var en stor skara människor som hade samlats till invigningen och jag tror att alla tyckte att det var välordnat, intressant och givande. Alla som har bidragit till att det blev som det blev är värda beröm.
Elisabeth Vachtmeister kom till Sundre 1911 och användes under flera decennier till dess att man fick en motordriven räddningsbåt. Mer än femtio nödställda sjöfarare räddades med hjälp av denna räddningsbåt.
Roland Olsson
En stark politisk thriller
Som avslutning på vårens mötesserie om demokratifrågor visade Hemsegården den politiska thrillern ”Z – han lever” i regi av Costa Gavras. Filmen, från 1969, handlar om attentatet mot vänsterpolitikern Grigoris Lambrakis i Grekland 1963. Förlagan är dokumentärromanen av Vassilis Vassilikos med samma namn som filmen.
Mötena, där Hemsegården samarbetat med Studieförbundet Vuxenskolan och haft stöd av ”ViMåstePrata” har generellt dragit publik över förväntan, med 140 som topp under det att Göran Rosenberg föreläste om världen och Usa under Trump. Nu på avslutningen kom 35 personer till biosalongen. I foajen, där det dagen till ära bjöds på grekiska bakverk, spelades musik av Mikis Theodorakis, som skrev musiken till ”Z”.
När filmen, en fransk-algerisk produktion, spelades in rådde diktatur i Grekland, den varade från 1967 till 1974. Men redan när attentatet skedde var repressionen hård och militärens och polisens makt omfattande. Mordet på Lambrakis var ett beställningsverk, där ansvaret låg högt upp i maktsfärerna.
Parallerna till vår tids korruption, uppgörelser i slutna rum, maktmissbruk, högerextremism – och av politiska intrigörer framstampat mobbvälde är slående när man tittar på filmen – som av många kritiker hålls som en av de bästa politiska thrillers som gjorts.
I protesterna efter mordet växte en stark progressiv rörelse fram; Lambrakis-ungdomen, där kompositören och musikern Mikis Theodorakis var ordförande, som fick stor betydelse i kampen för demokrati i Grekland, åren strax före och åren under militärdiktaturen.
Lasse Linusson
