Förra årets plusresultat, 64 miljoner kronor, är inte tillräckligt, fastslår tjänstemännen i en skrivelse till politikerna.
Nu uppmanas regionens politiker att hålla rejält i pengarna.
Inför valåret 2026 uppmanas politikerna att hålla i pengarna och minska rejält på investeringstakten. På regionstyrelsens sammanträde i dag kommer en skrivelse från regionstyrelseförvaltningen att läggas på bordet. Det är inga konkreta beslut som ska tas kring denna, mer än att informationen tas emot av politikerna i regionstyrelsen, men dess innehåll manar till återhållsamhet.
I skrivelsen, som är signerad av regiondirektör Stefan Hollmark och ekonomidirektör Roger Sundholm, gås ekonomin för det gångna året igenom. Regionens resultat för 2025 landade på ett plus med 64 miljoner kronor, 12 miljoner mer än budgeterat. ”En positiv avvikelse”, beskrivs det.
Bedömningen är kort och gott att regionen gick plus tack vare att nämnarna totalt sett höll sin budget – även om tre nämnder; hälso- och sjukvårdsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt tekniska nämnden, gjorde minusresultat. Och höll budget, det gjorde de i sin tur tack vare rejäla statsbidrag som under 2025 uppgick till 860 miljoner kronor, ”en inte oväsentlig del av regionens totala intäkter”, skriver direktörerna.
Regionens låneskuld ökade med 300 miljoner kronor under det gångna året och var vid årsskiftet 976 miljoner.
Och just låneskulden, betonas det i skrivelsen till politikerna, måste hållas nere. I nuläget är skulden över 15 procent i förhållande till skatteintäkter, utjämning och bidrag, vilket överskrider regionens egna finansiella mål. För att låneskulden inte ska fortsätta öka så behöver regionens resultat utgöra minst två procent av skatteintäkter, utjämning och bidrag, vilket med nuvarande nivåer skulle innebära ett plusresultat på mellan 140 och 150 miljoner kronor.
Årets resultat på 64 miljoner kronor motsvarar mindre än en procent av intäkterna, vilket innebär att regionen ”inte uppnår målet”.
Ännu tydligare är tjänstemännen i sin uppmaning kring investeringar: ”Även investeringsutgifterna behöver bli lägre”, skriver man och fortsätter slå fast att detta ”kommer att innebära kraftiga prioriteringar och en betydande reducering av investeringsbudgeten”.
