Visby dras sedan länge med skadliga partiklar i luften. Nu sänks gränsvärdena för vilka nivåer som anses godtagbara, och regionen måste se över åtgärderna.
I femton år har Visbys dåliga luft varit känd, men länge dröjde åtgärderna. Under perioden 2019-2025 arbetade Region Gotland enligt ett åtgärdsprogram, och detta har nu uppdaterats för ännu en period. Nyligen avslutades samrådet kring åtgärdsprogrammet.
Förutom att det gamla programmet gått ut, införs nu ett nytt EU-direktiv och gränsvärdena för skadliga partiklar i luften sänks; även detta gör att en uppdatering av åtgärdsprogrammet behöver genomföras.
Det handlar om så kallade PM10-partiklar, vilket är luftburna partiklar med en diameter på upp till tio mikrometer. Dessa mycket små partiklar letar sig ned i människokroppen via luftrören och kan orsaka allvarliga skador, som hjärt- och lungsjukdomar eller cancer. PM10 uppstår främst genom bland annat vägslitage och olika typer av förbränning.
Visby har, trots sin relativa litenhet, länge haft förvånansvärt höga halter av PM10-partiklar; när Horisont uppmärksammade problemet redan våren 2017, hade Visby i flera år varit den enda staden i Sverige som inte lyckats leva upp till EU:s krav för partikelhalter i luften.
Nu har en del kompletteringar föreslagits till åtgärdsprogrammet, bland annat att luftkvaliteten vid skolor och förskolor kartläggs specifikt och att också andra verksamheter och områden där många barn rör sig prioriteras.
Bland annat har Tillväxt Gotland, Visby Centrum och Gotlands Förenade Besöksnäring varit involverade i arbetet, och allmänheten har fått lämna synpunkter under samrådsprocessen.
Bland de åtgärder som regionen arbetar med, kan i övrigt nämnas tester och utvärderingar av olika typer av grus eller sand som används i halkbekämpningen, tidigarelagd städning av gator på våren efter vinterns sandande, bevattning av vägar i samband med städning och sopning, och en mer hållfast typ av asfalt använts vid vägunderhåll.
Redan 2010 upptäcktes de höga partikelhalterna i Visbyluften, men istället för att vidta åtgärder lades mätningarna på is.
Först 2013 kom de igång igen, men då lyckades man inte mäta tillräckligt många dagar på helåret för att få ett relevant resultat. Under 2014 och 2015 uppmättes sedan de rekordhöga halterna varpå Naturvårdsverket krävde ett åtgärdsprogram från Gotland som skulle vara klart i början av 2016, men när Horisont uppmärksammade den dåliga luften, våren 2017, hade de krävda åtgärderna inte kommit på plats.
2019 inleddes alltså det första åtgärdsprogrammet, och när EU nu sänker gränsvärdena tar ett nytt, uppdaterat program vid.
Läs mer:
Gotlands vintervägar ger sämst luft i hela landet (Horisont nr 32/ våren 2017)
— — —
VEM ELLER VAD vill du läsa mer om? Har du tips på spännande människor eller händelser som vi bör gräva i? Mejla Horisonts redaktion på redaktion@hpress.se!
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
