Bilderna ovan: Ella Näsman i ett samarbete mellan Länsteatern på Gotland och Gotlandsmusiken under 2025. Foto Christer Bjöhle. Småbilderna: Gotlands bokmässa (foto Christer Bjöhle), inspelning av nya Maria Wern-filmer (foto Christer Bjöhle) & konsert med Gotlandsmusiken (foto Carl-Henrik Fridén).
Drygt 28 miljoner kronor. Det har staten avsatt till Region Gotlands offentliga kulturverksamhet. En uppräkning som får initierade bedömare att rycka på axlarna.
Statens årliga anslag till kulturen i landets regioner har fördelats. Det meddelar Statens kulturråd i ett pressmeddelande förra veckan. För Gotlands del innebär det att totalt 28 552 000 ska fördelas mellan regionens olika kulturinstitutioner: Film på Gotland, Gotlands Länsbibliotek, Gotlands Museum, Gotlandsmusiken samt Länsteatern på Gotland.
Pengarna fördelas inom kultursamverksansmodellen. Där delar stat och region på finansieringen av den offentliga kakan, men där regionens stöd uppgår till en större del av de totala medlen, runt 55 procent.
Utöver det har institutionerna ett eget finansieringsansvar genom exempelvis entréintäkter. Den graden varierar mellan öns stora kulturaktörer i regionens hägn. Gotlands Museum har med sin välbesökta verksamhet en stor del egenintänkter, 2024 kunde de finansiera verksamheten för egen hand med 62 procent, medan Gotlandsmusiken intäkter täckte endast 14 procent, enligt Region Gotlands egen årsrapport för två år sedan.
För 2025 minskade det statliga anslaget till Kulturrådet med 0,61 procent. Något som påverkade finansieringen av öns angivna institutioner negativt. För Gotlandsmusikens del ett påtagligt avbräck. Inför ett väntat stålbad förklarade Helena Wessman för Horisont hösten 2024 att verksamheten var hotad, men något som musikinstitutionen fick styrelsens godkännande att hantera inom ramen för eget kapital.
Region Gotland beslutade också förra året att skjuta till anslagen med en budgetökning på fyra procent. Något som i realiteten innebar att regionen ökade det totala anslaget till institutionerna med 1,5 procent.
Till årets anslag har Statens kulturråd nu meddelat att kulturdepartementet har justerat det statliga beloppet och i stället räknat upp det totala anslaget om 1,6 miljarder kronor med 0,62 procent.
En förändring på marginalen. Det menar Region Gotlands tidigare kulturstrateg Björn Ahlsén. Fram till sin pensionering för fem år sedan arbetade han återkommande med just Kultursamverkansmodellen, som trädde i kraft 2011.
– Det är väl alltid välkommet med en uppräkning, men vadå? Själva kultursamverkansmodellen i stort har kunnat öka, men det är tack vare regionen som har avsatt mer i sin kommunala budget. Så det är inte tack vare staten, säger Björn Ahlsén.
Sedan modellen inrättades av regeringen Reinfeldt 2011 har också Statens kulturråd lättat något på den administrativa bördan för institutionerna, som först villkorade de statliga medlen hårdare med tydlig, för att inte säga styrd och detaljerad, återrapportering.
– Under min tid fick Kulturrådet ge sig på flera av de punkterna. Då var det mycket kontroll, politiska villkor som skulle tillgodoses. Nu har de övergått till att tillämpa en mer tillitsbaserad utövning, säger Björn Ahlsén.
– Och visst, självklart ska statliga skattepengar följas upp, vad som händer med dem, men nu har man övergått mer till att lita på att regionerna faktiskt kan det här, att det går att lita på dem.
I en nationell jämförelse av beviljat stöd för 2026 står sig Gotland slätt. Med totalt 28 522 000 kronor är det endast Blekinge som får marginellt mindre. Region Skåne har beviljats det enskilt klart största stödet med 241 miljoner kronor.
— — —
VEM ELLER VAD vill du läsa mer om? Har du tips på spännande människor eller händelser som vi bör gräva i? Mejla Horisonts redaktion på redaktion@hpress.se!
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
