Internationella inslag i försvaret på Gotland är en allt vanligare syn, här under övningen Aurora 23, år 2023. Nu föreslås mer permanenta, internationella, styrkor på ön. Foto Tommy Söderlund.
Socialdemokraterna föreslår en multinationell militär styrka på Gotland. Nu kommer lokala krav på även civila satsningar.
–Vi har byggt upp det militära försvaret; det är dags att vi också får hjälp med den civila beredskapen, menar Johan Malmros (C).
Som Horisont berättade i helgen, föreslår Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att en multinationell militär styrka placeras på svensk bas på Gotland. Hon lade fram förslaget under försvars- och säkerhetskonferensen Folk och Försvar i Sälen i helgen, och utvecklade sedan resonemanget i en intervju i SVT:s Rapport:
–Vi behöver se till att ha ett rejält försvar, en avskräckning i hela Östersjön, och där ju Gotland är en strategisk plats i Östersjön. Det skulle vara en signal, inte minst gentemot Ryssland, att vi står starka och enade i försvaret av Östersjön, sade hon då.
På Gotland väckte förslaget reaktioner. En av dem som reagerade starkt var Johan Malmros, regionråd och Centerpartiets distriktsordförande på Gotland.
–Jag är egentligen inte emot förlaget i sig, det är bra att vi satsar på försvaret. Men vi har också konstaterat länge att försvaret har en undanträngande effekt för resten av samhället på Gotland, säger han till Horisont när han får utveckla kritiken.
Han exemplifierar med att Försvarsmakten sagt nej till bland annat en paviljong på Västerhejde skola, till detaljplaner för industriområden och till flertalet förslag på bostadsbyggande.
–Försvaret lägger en våt filt över hela Västerhejde- och Toftaområdet, och även på andra platser på Gotland, när det kommer till byggnation och bostäder. Och det skapar problem när vi vill utveckla Gotland, menar han.
Det är inte bara byggen och planer på byggen i närheten av Försvarsmaktens område söder om Visby som fått problem; även energisatsningar i form av solcellsanläggningar, vindkraftparker till havs eller vissa dragningar av den planerade nya elkabeln har väckt Försvarsmaktens ogillande.
Därför, menar Johan Malmros, är det hög tid att det kommer utspel och utfästelser även om samhällets robusthet och den civila beredskapen.
–Man pratar bara om försvarsutbyggnaden, och det är bra, men det tycks inte finnas någon ambition från regering och riksdag att lösa problemen kring det civila. Och det är frustrerande.
Johan Malmros pekar på flera av de frågor som är högt på agendan i nuläget i det gotländska samhället och bland allmänheten – som dricksvattentillgång och livsmedelsförsörjning, transporter och elförsörjning. Risken, menar Malmros, är att om det bara fokuseras på det militära försvaret, och det i sin tur gör det svårare att utveckla eller bygga ut civila delar av Gotland, så kan befolkningen till slut tröttna och vända sig mot Försvarsmakten och försvarssatsningarna.
–Snart är måttet rågat för oss gotlänningar. Om inte utbyggnaden av försvaret sker i symbios med resten av samhället kommer ett motstånd mot försvarsutbyggnad att uppstå. Riksdagen behöver visa att de ser Gotland som mer än bara ett hangarskepp i Östersjön, säger Johan Malmros.
Läs mer:
S vill ha internationell militär styrka på ön (Horisont 11 januari 2026)
VEM ELLER VAD vill du läsa mer om? Har du tips på spännande människor eller händelser som vi bör gräva i? Mejla Horisonts redaktion på redaktion@hpress.se!
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
