2029 kommer alpina VM att avgöras i norska Narvik. Den som ritat pistkartan inför världsmästerskapen är Henrik Reintz på Gotland. Illustration Henrik Reintz/ Reintzmap. Foto privat.
Från ett kontor i Visby, långt ifrån bergen, illustrerar Henrik Reintz dem. Han är en av få specialister på pistkartor men åker gärna offpist själv och när det är ont om snö i skidbacken anpassar han sig till sommarsäsongen, och kartlägger även den.
På Gotland, där landskapet mestadels består av slät kalksten och en och annan rauk, sitter Henrik Reintz och ritar berg. Han är en av få specialister i världen som jobbar med att rita pistkartor, ett smalt och nischat karriärval. Trots möjligheten att flytta var som helst har han hamnat och stannat på Gotland och det är här familjen har slagit rot.
–Det är väldigt ont om berg här dock. Det finns ju stup, Högklint och sådant, men inga berg där man kan gå upp för och få en utsikt, säger Henrik Reintz.
Henrik har alltid haft en dragning till kartor, berg, bergslandskap och att rita. Och att åka skidor såklart.
–Man kan säga att det är rätt många bockar som bockas av i mitt yrke.
Han berättar hur han minns sportloven uppe i fjällen som barn. Hur man fick pistkartan i handen och låg uppe på kvällen och tittade på kartan innan man skulle få komma ut och åka skidor i backen. Han tänkte, redan då, på att det var någon som gjort kartan, och han undrade hur man kunde bli en som gjorde sådant.
–Vem är det som gör sånt? Kan man göra sånt? frågade han sig.
Det har alltså funnits en dragning till det här länge.
–Jag har försökt att kanske navigera åt det här hållet och så blev det så här.
År 2015 fick han i uppdrag att rita 13 pistkartor åt Skistar och efter det kickade karriären med pistkarta-inriktning igång på riktigt. Vid det här laget, 10 år senare, har Henrik ritat över 50 kartor över skidanläggningar i Sverige, Norge, Schweiz och USA. En pistkarta är en detaljerad bild som guidar skid- och snowboardåkare i backen. Det är en viktig del av besöksupplevelsen för de tusentals turisterna.
–Det är inte ett måste men det underlättar mycket att ha varit på en plats för att säkert kunna avbilda den och för att på ett snyggt sätt kunna förmedla känslan av bergets och banans höjd och djup.
När det har rört sig om anläggningar i Japan och Grekland till exempel har Henrik därför, hittills, valt att tacka nej till uppdrag. Då anläggningarna ligger lite väl långt bort för ett kort studiebesök.
–Annars funkar distansoberoendet jättebra, jag kan bo vart som helst, konstaterar han.
På Gotland blir det inte mycket skidåkning, men Henrik Reintz tar sig gärna en tur till berg och snö emellanåt. Foto privat.
När Henrik inte är på plats använder han sig mycket av kartor, bildmaterial, flygbilder och drönarbilder. Pistkartorna han sedan skapar av bergen är illustrationer. På bilderna är bergen därför avsiktligt inte i rätt proportion i förhållande till andra saker på kartan, utan snarare avbildade för att visa bergets upplevda storlek.
–Om du har varit på ett berg och tar kort på ett landskap så känns det flakt på något sätt.
Eller hur? Och har du en karta, en vanlig karta, rakt uppifrån, så ser du inte bergen. Då när du står på toppen så ser du inte var du är, utifrån kartan.
Därför skapas pistkartan. Pisterna är färgkodade på kartan vilket indikerar de olika backarnas svårighetsnivå. Kartan hjälper även de som åker att förstå var i backen de befinner sig. Eftersom kartan är en översikt över hela skidanläggningen har den kommit att bli en viktig del av ortens marknadsföring.
–Pistkartan är skidorters viktigaste bild. Därför är det viktigt att den blir inspirerande, säger Henrik.
Pistkartan inför VM i Narvik 2029 är redan klar. Illustration Henrik Reintz/ Reintzmap.
Pandemin 2020 som inom många områden innebar nedskärningar och begränsningar ledde till en ökad efterfrågan på inhemska resmål och sysselsättningar hos bland andra svenskar och norrmän. För Henrik har det inneburit en ökad efterfrågan på hans tjänster. När resor utomlands blev svåra, vände sig folk åt de inhemska skidorterna, som i sin tur behövde uppdaterade kartor för att locka till sig besökare.
Skidanläggningarna började även satsa på sin sommarturism. Där man tidigare åkt skidor om vinterhalvåret lät man bygga cykelbanor och vandringsleder till sommarsäsongen. Även på platser som Alperna, där vissa anläggningar har problem med snöbrist, har efterfrågan på sommaraktiviteter ökat.
–Säsongen har ju förändrats rätt mycket. Ibland är det faktiskt barmark i december, och natursnön, som man kallar den, ligger inte så länge.
Det finns alltså flera skäl till att skidanläggningar styr sin turism i andra sorters banor. Oavsett behöver turisterna kunna orientera sig i landskapen vilket gör att kartorna uppskattas och behövs kontinuerligt. Så trots oro för klimatet ser Henrik Reintz ljust på sin egen branschs framtid.
–Det är tragiskt att snön försvinner. Och att det blir varmare. Jag hoppas verkligen att man kan sänka utsläppen, så att vi inte fortsätter värma upp planeten, i den takt vi gör. Men jag tror att de om tio år fortfarande kommer att kunna köra sina skiddestinationer.
— — —
VEM ELLER VAD vill du läsa mer om? Har du tips på spännande människor eller händelser som vi bör gräva i? Mejla Horisonts redaktion på redaktion@hpress.se!
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
