Tankarna vid Heidelbergs anläggning i norska Brevik rymmer den infångade koldioxiden. Pressbild Heidelberg.
Det statliga mångmiljardstödet till bygget av CCS-anläggningen i Slite hotar att frysa inne. I så fall hotar Heidelberg Materials med att lämna Sverige.
Bygget av en CCS-anläggning i Slite är en angelägen och prestigeladdat satsning. Inte enbart för Heidelberg Materials utan även för svenska staten. Detta då infångandet av koldioxid på flerårssikt kommer att minska både företagets och Sveriges utsläpp av växthusgas.
Flera samstämmiga mediauppgifter senaste tiden pekar nu på risken att Heidelberg Materials kan bli utan statlig finansiering från Industriklivet, som hanteras av Energimyndigheten.
Anledningen är att myndighetens anslag för Industriklivet har minskat till nästa år då regeringens anslag går från 3,5 miljarder kronor till 653 miljoner. Då är CCS-projektet i Slite ett av flera omställningsprojekt som kan få stryka på foten.
Något som har fått bolagets vd att hota med att företaget i så fall kan lämna Sverige helt.
Till Dagens Industri säger Karin Comstedt Webb att bolaget ”…investerar där det är mest attraktivt” och att stöd från Industriklivet ”…kommer att vara avgörande för att man ska kunna få den här typen av investeringar i Sverige.”
Heidelberg Materials har sedan en lång tid en ansökan inne hos Mark- och Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt för att få tillstånd för CCS-anläggningen. De har själva förklarat att det rör sig om en investering på flera miljarder och har ansökt om ett stöd på 7,9 miljarder kronor ur Industriklivet, en av fem ansökningar på över en miljard som har landat på myndighetens bord sedan flera månader. Bolaget har tidigare fått statligt stöd för projektet. Redan 2021 fick Heidelberg knappt 13 miljoner kronor till en förstudie.
Men när nu myndigheten har fått i uppdrag från regeringen att dra i bromsen riskerar finansieringen av flera stora omställningssatsningar att frysa inne.
Uppgifterna bekräftas av Energimyndigheten.
– Förslaget enligt den budgetproposition som har lagts nu är att det kommer att bli 653 miljoner kronor för 2026. Det är den planerade och beslutade nivån för nästa år men det anger också en inriktning på längre sikt att förhålla sig till, säger Klara Helstad, avdelningschef för Industriklivet på Energimyndigheten.
Anslagen som myndigheten har haft att fördela kommer från EU:s Återvinningsfond inom den återhämtningsplan som var EU:s största långtidsbudget någonsin.
Den inrättades efter pandemin för att temporärt, under en övergångsperiod, stimulera och underlätta för näringsliv och myndigheter med fokus på bland annat den gröna omställningen och att minska koldioxidutsläppen.
– Vi har haft det sedan 2021. De anslagen gäller 2025 ut, så vi har haft en högre nivå än tidigare men nu ska anslagen återgå, förklarar Klara Helstad.
Sverige tilldelades då cirka 40 miljarder kronor. I januari 2025 begärde Sverige ut den första utbetalningen på cirka 18 miljarder kronor.
I Norge har Heidelberg nu fått igång sin första CCS-anläggning. I Brevik, i sydöstra delen, produceras sedan en tid ”grön cement” så kallad Eva Zero, något som har fyllt orderböckerna enligt bolaget. Fem stora specialbyggda silos lagrar där koldioxid från cementproduktionen, som sedan transporteras för lagring nära kusten i väntan på klartecken att pumpa ned koldioxid långt ner under havsbotten. Bolaget räknar med att fabriken ska fånga in 400 000 ton koldioxid årligen.
Projektet har fått omfattande miljardstöd av den norska regeringen inom ramen för Norges gröna omställning och invigdes av Kronprins Haakon tidigare i år. Anläggningen är ungefär en fjärdedel så stor som den anläggning som bolaget planerar i Slite. Heidelbergs Materials egen kostnad för Brevik uppskattas av bedömare till runt fyra miljarder kronor.
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
