Vattentäkt i Akebäck en vattendelare

Christina Hagvall-Wahlqvists gård har anor från 1600-talet. Foto privat. 

Arbetet med att säkra dricksvattentillgången fortsätter. Nu har Region Gotland fått klartecken för en ny vattentäkt i Akebäck – en lösning som både splittrar och oroar.

Efter ännu en sommar med restriktioner och alarmerande siffror för öns vattentillgång med stabsberedskap inom både region och länsstyrelse så är den mest akuta krisen över för den här gången. Näst sista veckan i oktober meddelade Region Gotland i sin uppdatering för vattnet att nivån är stabil men att det finns risk för vattenbrist. Förhoppningen är att magasinen ska kunna fyllas på med regn och snö under den kommande så kallade ”grundvattenbildande perioden”.

Hoppet står även till att en nyligen beslutad grundvattentäkt i Akebäck ska underlätta framtida uttag och behov. En lösning som har tagit närmare sex år att projektera.

Det förklarar Jonas Carlsson, projektansvarig VA-utvecklare på Region Gotland, som har arbetat med den nya täktlösningen i flera år.

– Den här typen av arbete tar tid. Och måste få ta tid. Det är mycket förberedande arbete innan processen kan dras igång. Det är provpumpningar, samråd med berörda fastighetsägare med mera, nya samrådsprocesser och yttranden från flera olika instanser. Detta prövas sedan i domstol innan vi eventuellt kan bygga infrastruktur, säger Jonas Carlsson.

Det första informationsmötet ägde rum i Akebäck församlingshem för i dagarna sex år sedan. Nu i slutet av september beviljade Mark- och miljödomstolen (MMD) vid Nacka tingsrätt klartecken. Ett lika välkommet som behövligt besked.

Förklaringen är att den befintliga vattentäkt som förser samhällena Roma och Dalhem har börjat tjäna ut.

– Vi har haft utmaningar med den befintliga vattentäkten länge och behöver säkra dricksvattentillgången på lång sikt för de här samhällena. Täkten som försörjer de här samhällena nu håller inte måttet vare sig kvantitativt eller kvalitativt, förklarar Jonas Carlsson på VA-enheten.

Eller som MMD skriver i sitt domslut om den framtida dricksvattenförsörjningen för Roma och Dalhem: ”Det är enligt domstolens bedömning ett sådant allmänt intresse och av sådan samhällsfunktion att det utgör ett väsentligt samhällsintresse…” 

Sedan flera år arbetar VA-enheten utifrån detta samhällsintresse med att antingen hitta nya grundvattentäkter alternativt återbruka tidigare. Ett exempel på svårigheten med det sistnämnda är att de 2014 provborrade i en tidigare vattentäkt på nordöstra Gotland bara för att tvingas inse att den inte innehöll något vatten.

I det nya tillståndet i Akebäck ges regionen rätt att sammanfattningsvis varje år leda bort 146 miljoner liter grundvatten genom pumpning inom det område med brunnar som MMD:s tillstånd gäller med specificerade volymer per dygn eller årsbaserad mängd. Domen gäller också att berörda fastighetsägare med egen brunn ska få ersättningsbrunnar i händelse av att uttaget från den nya täkten påverkar deras egen vattentillgång. 

Risken för skada på enskild egendom går inte att helt förbise, menar Jonas Carlsson.

– Vi har identifierat enskilda fastigheter som kan komma att lida skada och vi har arbetat proaktivt för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder för att säkerställa de enskilda fastigheternas fortsatta vattenförsörjning, säger han.

Flera fastighetsägare i Akebäck, men även Follingbo, som Horisont har varit i kontakt med ligger inom den riskzonen. De är helt på det klara med att öns dricksvattenförsörjning behöver säkras, men oroliga för konsekvenserna. Flera av dem är aktiva sakägare eller har engagerat sig efterhand. Inte minst för att omfattas av de säkerhetsvillkor som domen omfattar. Något som Jonas Carlsson menar att regionen har tagit med i hela ansökningsprocessen.

Innan täktverksamheten påbörjas ska regionen också borra ersättningsbrunnar åt en handfull fastighetsägare och för ett tiotal berörda installera dränkbar pumpanordning och upprätta ett kontrollprogram för att säkerställa vattennivåer- och förekomst.

Långt ifrån alla känner sig trygga med det. 

En är Simon Jakobsson, lantbrukare i Akebäck. Via sitt juridiska ombud har han verkat aktivt för att säkerställa att risken för hans del ska minimeras.

– Jag vill ha svart på vitt att det som regionen gör verkligen kommer att funka. Jag måste ha garantier för det, vi måste kunna vara trygga med hur det blir med vårt vatten, säger Simon Jakobsson.

I likhet med flera andra, sakägare och berörda med egen brunn, har Simon Jakobsson både bra vattenkvalitet och tryck, ett så kallat artesiskt tryck. Kortfattat innebär det att trycket i grundvattenmagasinet, eller i en större underliggande akvifer, är så pass högt att det kan stiga över magasinets övre gräns och även över markytan. De vill säga att brunnen svämmar över. Ibland i en ren kaskad.

– Så vi har aldrig haft några problem alls med vårt vattentryck förut. Men nu, om de ska börja pumpa? Och jag har två brunnar, säger Simon Jakobsson om sin oro och sitt engagemang.

Han bedriver lantbruk med cirka 230 hektar åkermark, en stor del skog och även ett 20-tal nötdjur.

Det beviljade tillståndet handlar också om påverkan och utmätta påverkansområden. När ansökningsprocessen inleddes omfattades inte Jakobsson av den avgränsning som Region Gotland hade upprättat. Med ett par streck på kartan över vilka fastigheter med egna brunnar som kunde påverkas, hade Simon Jakobssons fastighet lämnats precis utanför.

– Det var nästan löjligt när man först såg hur de hade dragit linjen precis förbi vår gård. Men nu fick vi in min gård inom påverkansområdet så det är ändå bra. Nu går det att bevisa att vi skulle få ersättning och hjälp med en likvärdig brunn om något skulle inträffa, förklarar han.

De fick också med att Region Gotland skulle installera och bekosta ett mätinstrument.

Andra fick däremot inte gehör för det.

Vatten.

Annons

Foto Carl-Henrik Fridén.

Några kilometer nordväst om Simon Jakobssons gård, vid Kallings i Follingbo, bor Christina Hagvall-Wahlqvist med sin man. Gården har släktanor från 1600-talet på hennes pappas sida och gränsen för påverkansområdet är nu satt endast några hundra meter söder om deras fastighet. 

Nyligen har de investerat i en mer djupgående brunnspump.

– Det kostade oss 30 papp, helt ur egen ficka, säger Christina Hagvall-Wahlqvist.

I likhet med Simon Jakobsson har de gott om vatten. Med bra tryck.

– Vi ser vattnet, vi har vatten i dagen här. Så jag är inte nöjd med hur de nu har satt gränsen, säger hon om att deras fastighet inte räknas in i det nu beslutade påverkansområdet.

Hon är själv engagerad i grund- och dricksvattenfrågan och deltar i den offentliga debatten, bland annat administrerar hon en grupp på Facebook. Hon hade gärna sett att fler hade engagerat sig  kring den nya Akebäcktäkten. I och med att deras gård vid Kallings ligger utanför gränsen riskerar de att vara utan garantier om något skulle inträffa med vattennivåerna, som exempelvis att få nya brunnar borrade. Vilket är fallet med stora delar av Gotland. 

– Huvuddelen på landsbygden är enskilda brunnsägare som vi och kan inte ansluta oss till de kommunala vattennätet. Nu kommer visserligen några att få hjälp om det skulle skita sig men vi andra har inga som helst garantier. Då står man rättslös, helt oförsäkrad, och har man inget vatten, ja då är faktiskt fastigheten värdelös dessutom. På flera vis, säger Christina Hagvall Wahlqvist.

Själv har hon bland annat lyft och argumenterat utifrån EU:s vattendirektiv, och numera dricksvattendirektiv, som hon menar att både Region Gotland och MMD har åsidosattt i processen. Vilket inte ska vara tillåtet enligt svensk och EU-lagstiftning samt gängse praxis.

– Vattendirektivet är tydligt på den punkten. Det står att ingrepp och åtgärder inte får försämra för någon. 

En annan aspekt som Christina Hagvall-Wahlqvist har förbisetts är klimatförändringarna och ö-läget.

Synpunkterna, oron och kritiken har inte passerat obemärkt förbi. Vare sig i Region Gotlands projektering av vattentäkten eller i den juridiska processen. Jonas Carlsson, regionens VA-utvecklare, menar att de har vägt in det som behövs vägas in för att lösa grundvattenfrågan i området.

– Vi förstår mycket väl att folk är oroliga, det är ju en förändring. Alla har fått möjlighet att lyfta sina åsikter och sina perspektiv på det här, det har vi lyft fram hela tiden i samband med bland annat samrådsmötena.Men med de säkerhetsmått som vi har vidtagit, med provborrningarna som har gjorts, så är vi trygga. Och det har domstolen också kommit fram till nu.

MMD ger också Region Gotland rätt när det gäller tillståndet i sig samt de villkor som reglerar uttaget. När pumpar och pumpanordningar väl har installerats ska den nya täkten i Akebäck säkra tillgången till dricksvatten för Dalhem och Roma med en årlig uttagsmängd på 146 000 kubikmeter. Regionen stötte inte heller på något större motstånd från flera tunga nationella myndigheter, där de flesta avstod att yttra sig, medan Statens Geologiska Undersökningar efter sina undersökningar kunde ge klartecken till att den nya täkten inte skulle äventyra vare sig grundvattnet i sig eller enskilda brunnar. Oavsett om de ligger inom eller utanför påverkansområdet.

Grundvattenområdet för mellersta Gotland bedöms omfatta cirka en tredjedel av Gotlands yta. I samband med inte minst de omfattande tillståndsprocesser när det gäller Heidelberg Materials ansökan om utökat brytningstillstånd i Slite, har grundvattenproblematiken för just denna tredjedel hanterats återkommande i domstolsprocesser.

Till skillnad mot de nationella instanserna, som avstod att ens yttra sig om Akebäcktäkten, ville Länsstyrelsen på Gotland yrka på avslag då det skulle strida mot kapitel 5 i Miljöbalken. Men om undantag skulle medges ändå acceptera det då allmänintresset för att säkra dricksvattentillgången är av så pass stor vikt. Länsstyrelsen menade att grundvattenbildning i området inte kan anses vara ”säkerställd” eftersom både Heidelberg Materials och Roma Grus, i Etelhem, bedriver täktbrytning med rätt att leda bort grundvatten.

Det argumentet lyckades Region Gotland få bort.

– Vi har gjort en annan avgränsning av området och där finns det lokala verksamheter, ja. Men vi tittade främst på det tillrinningsområde där den sökta verksamheten faktiskt kommer att påverka. Så vi har sett det utifrån ett annat perspektiv. Sedan är det Länsstyrelsens uppdrag att bevaka just grundvattnet och förekomsten i sig, visst, förklarar Jonas Carlsson.

Ett förhållningssätt som Christina Hagvall-Wahlqvist menar inte är vatten värt.

– Jag fattar inte hur de tänker. Man har ju sett att vattnet rinner uppifrån Slite och just därför är det också extra sårbart med en så stor stenindustri där. Så ja, det är märkligt att regionen ser det så, säger hon.

Och tillägger:

– Vatten lever sitt eget liv och vi vet aldrig vad som händer. Allra minst med den berggrund som vi har.

Domen i Mark- och miljödomstolen har nyligen överklagas till högre instans. Mark- och miljööverdomstolen har ännu inte tagit beslut om den kommer att ta upp ärendet för överprövning.

— — —

PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.

— — —

HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.