När Thomas "Kuten" Lindholm avled i somras, hade dokumentärfilmaren Johann Wallnöfer (bilden) arbetat i två år med en dokumentär om och med Fåröprofilen. Filmen släpps 2026. Foto Christer Bjöhle.
I två år har dokumentärfilmaren Johann Wallnöfer arbetat med en dokumentär om och med Fåröprofilen Thomas "Kuten" Lindholm. Men innan filmen var klar kom beskedet att Thomas Lindholm avlidit.
–Det är otroligt synd att vi inte kunde slutföra det här tillsammans, säger filmaren, som nu ändå har gjort klart filmen som kommer att släppas nästa år.
I två år har Johann Wallnöfer arbetat med en dokumentärfilm om Fåröprofilen Thomas Lindholm, både lokalt och nationellt mera känd som ”Kuten”. I somras skulle Johann ha träffat ”Kuten” och gjort de sista intervjuerna och inspelningarna för den planerade dokumentären.
Men så blev det inte. I stället fick Johann Wallnöfer, via sms en sen kväll, beskedet att Thomas Lindholm hade gått bort.
–Filmen fick ett helt annat slut, kan man säga, säger Johann Wallnöfer om dokumentären, som han ändå kommer att färdigställa.
–Jag får hjälp av vänliga människor som kände Thomas väl.
Horisont träffar Johan Wallnöfer på parkeringen till Kutens Bensin på Fårö – en kultplats, en ögonöppnare, ett givet besöksmål för människor från när och fjärran – en solig förmiddag under de sista skälvande dagarna av september, då vädret ännu är fint men luften börjar bli sval. Det visar sig vara Thomas Lindholms födelsedag, dagen då personen som många kände till men som få kom riktigt in på livet skulle ha fyllt 77 år.
Men han fick inte fira sin 77-årsdag; Thomas ”Kuten” Lindholm avled i början av juli.
Att detta möte blev till just denna dag var inte planerat, men passar väl in i narrativet. För mötet ska ju komma att handla om Thomas Lindholm, hans liv och hans gärning. Och om filmen som skulle visa just detta och som skulle berätta mer om personen Thomas.
[unseald_preview]
Efter en liten vandring förbi en bråkdel av allt som drar ögonen till sig på fastigheten – gamla bilvrak, kylskåp, bildelar och oidentifierbara tingestar – hamnar vi vid ett runt träbord, mellan parkeringen, Elsies café och bostadshuset. Ett stenkast bort ligger själva huvudattraktionen Kutens Bensin, restaurangen med fokus på crepes dit turisterna vallfärdar om somrarna. Även nu är det öppet, men strömmen av besökare modestare.
Johann Wallnöfer är dokumentärfilmare, bosatt i Stockholm men ofta på Gotland med anledning av såväl arbete som fritid då hans sambo har rötterna på ön. Han beskriver sig själv som ”fotonörd”, och hans filmiska bana började egentligen med en utbildning i foto och film.
–Jag gick utbildningen för fotots skull, och det som handlade om film hade jag tänkt att jag bara skulle ta mig igenom för att jag var tvungen. Men jag fastnade helt för filmen och för berättandet. Jag har alltid gillat dokumentärer, gärna om lite udda människor, berättar han om sin bakgrund och lyfter fram SVT-filmaren Tom Alandh som en inspirationskälla.
Utöver intresset för såväl film som foto, hyser Johann Wallnöfer en förkärlek för cyklar och cyklande.
Detta bevisas, om det nu måste bevisas, av det faktum att han just nu, vid sidan av Kuten-dokumentären, också arbetar med en dokumentär om Stockholms cykel-boom under 2010-talet, och framför allt under dess peak år 2014 då man också arrangerade Stockholms cykelkarneval. Johann Wallnöfer intervjuade en lång rad människor i arbetet med den dokumentären.
–Alla fick 80 frågor var. Det var ett sätt att komma dem nära, komma in på djupet, resonerar han.
Han avbryter sig själv mitt i en mening under promenaden bland bråten kring Kutens Bensin, när blicken råkat falla på ett rostigt stålskelett på två hjul, och utbrister:
–Titta vilken härlig cykel! Jag är faktiskt med i en Facebook-grupp, ’Vi som cyklat med limpsadel’.
Cykelintresset är också något som han delade med Thomas Lindholm, och de två hann med en del samtal även om cykel.
Bilar, cyklar och allsköns bråte. Det mesta går att beskåda på gården kring Kutens Bensin på Fårö. "Thomas hade en historia kring varje bil som finns här", berättar dokumentärfilmaren Johann Wallnöfer. Foto Christer Bjöhle.
Tillbaka till här och nu, tillbaka till Fårö och Kutens Bensin. För fem år sedan besökte Johann Wallnöfer Fårös kanske mest både älskade och hatade kultställe för första gången.
–Jag blev kär, säger han med ett skratt.
–Den gången tag jag mod till mig och hälsade på Kuten, det var första gången vi träffades.
Där och då såddes fröet till vad som skulle komma att bli en vänskap och ett förtroende, som skulle mynna ut i en dokumentärfilm.
Johann Wallnöfer kom så småningom att presentera sin idé för Thomas Lindholm, och denne gick med på att ställa upp.
–Jag fick hans förtroende. Dokumentären är upplagd så att det är Thomas som pratar; jag ställer förstås frågor men det är bara hans röst som hörs, berättar Johann Wallnöfer om upplägget.
–Dokumentären handlar om att lyfta fram hans gärning. Han följde sitt hjärta och gick på magkänsla, han skapade något unikt. Det väckte känslor, både positiva och negativa, men han gjorde det han brann för.
En sen kväll i juli satt Johan Wallnöfer hemma i Stockholm och gick igenom det digra materialet från de senaste två årens filmande med Thomas på Fårö. Planen var att under juli månad återvända till Fårö för att filma de sista intervjuerna med Thomas Lindholm; därefter skulle allt material vara klart att klippas och sättas samman till den efterlängtade dokumentären.
Då fick han ett sms.
–Det var från en person som jag vid den här tiden inte kände jätteväl, men som har varit behjälplig, som så många andra, efter Thomas bortgång. Han berättade att Thomas hade dött…, förklarar Johann Wallnöfer.
–Jag visste inte vad jag skulle tro. Och det var så konstigt att jag fick detta precis när jag satt med materialet om Kuten, för det gjorde jag verkligen inte dagligen.
Dagen efter tog Johann kontakt med flera andra för att säkerställa att beskedet faktiskt var sant. Att dokumentären inte skulle gå att slutföra enligt ursprungsplanen stod förstås klart omedelbart, men för Johann Wallnöfer var det aldrig ett alternativ att lägga ned hela projektet.
–Nej, aldrig. Jag kände att det här arbetet får inte stanna av – men filmen fick ett helt annat slut, kan man ju säga, konstaterar han.
–Thomas har varit engagerad hela tiden, han har fått se materialet, han har ställt frågor och har tyckt att det varit roligt. Det är otroligt synd att vi inte kunde slutföra det här tillsammans.
Thomas "Kuten" Lindholm avled i juli 2025, ett par månader innan sin 77-årsdag. Foto Tommy Söderlund.
I stället för en sista intervju fick Johann Wallnöfer åka till Fårö för att gå på begravning, och för att prata med personer som stått Thomas Lindholm nära. Bland andra en rad Fåröbor och musikern Michael ”Bro-Elvis” Stenberg, som delade Kutens intresse för såväl musik som bilar. Michael Stenberg hade en sedan länge bokad spelning på Kutens Bensin kort efter Thomas Lindholms bortgång, vilket då kom att bli en avskedskonsert för och en hyllning till Fårölegendaren.
–Thomas hade väldigt många kärleksfulla människor runt sig, säger Johann Wallnöfer.
Natten inför dagen då begravningen ägde rum, tillbringade Johann Wallnöfer i sin bil, på parkeringen utanför Kutens Bensin. Då hade ett tidigt höstoväder nått Fårö, ute slet vinden skoningslöst i bilen och regnet smattrade på taket.
Johann Wallnöfer hade somnat men vaknade av vädrets oljud, kikade ut genom fönstret – och möttes av ett underligt ljusfenomen. Det öppnade sig plötsligt en glipa i molnen, och ljuset från månen sken starkt rakt ned över de öppna vidderna runt Kutens Bensin. Och lika fort som det kommit, var ljuset försvunnet.
–Jag var nyvaken och helt groggy men fick upp min filmutrustning och filmade. När jag kollade på filmen morgonen därpå hör jag mig själv, i slutet av filmen som bara är några sekunder lång, säga ”Tack Thomas”… Jag tror inte på något övernaturligt egentligen, men det där kändes som en sista hälsning, berättar Johann stilla.
Begravningen blev det begravningar ska vara, ett fint sista avsked och en vacker stund mitt i all sorg. Fårö kyrka var mer än fylld.
–Utanför kyrkan hörde jag några diskutera om Kuten var större än Ingmar Bergman… Var han det, var Kuten större än Bergman? Jag vet inte, men han var mer folklig och tillgänglig än Bergman, har människor från Gotland och Fårö berättar för mig, säger Johann Wallnöfer.
–Det blev en väldigt fin begravning. Jag tror att Thomas också skulle ha tyckt det.
Johann Wallnöfer ägnar nu hösten åt att klippa filmmaterialet och färdigställa dokumentären, som kommer att släppas under 2026.
Läs mer:
Fåröprofilen "Kuten" har gått ur tiden (Horisont 4 juli 2025)
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
