Vattenbristen på Gotland borde inte vara ett så stort bekymmer som det är, anser professor emeritus Bo Olofsson.
–Problemen på Gotland är självförvållade, säger han – och kräver dessutom bättre utredningar kring kalkbrytningens effekter.
Under den pågående Medeltidsveckan i Visby är temat vatten, vilket märks på flera sätt i föredrag och aktiviteter. I dag håller Bo Olofsson, hydrogeolog och professor emeritus vid KTH, Kungliga tekniska högskolan, ett föredrag om vattnets historia på Gotland. Han förklarar att Gotland historiskt haft gott om vatten och menar att problemen med vattenbrist på Gotland i dag är självförvållade. Det finns betydligt mer att göra för att inte hamna i det krisläge som ön befunnit sig i den här sommaren, säger han till Horisont i en intervju inför sin föreläsning.
–En gång i tiden utdikade man åkrarna, och det fyllde en viktig roll då – befolkningen ökade och man behövde åkermarken. Men nu är man för dålig på att ta hand om det vatten som faktiskt finns, säger han.
–Se bara på förra veckan, då föll det nästan 100 millimeter regn i Visby men det rann i princip takt ut i Östersjön.
Bo Olofsson menar att medvetenheten måste öka, inte bara bland politiker och beslutsfattare, utan bland alla, men att krafttag behöver tas vad gäller åtgärder, som att anlägga dammar och att styra vattnet i diken och uppsamlingsområden då det verkligen kommer regn.
–Politikerna har nog gjort det de kan, men det krävs en medvetenhet hos alla, både dig och mig och politikerna. En fråga som inte är på tapeten blir inte heller en politisk fråga, resonerar Bo Olofsson, som inte heller är särskilt imponerad över att det satsas en hel del på avsaltning av havsvatten – vilket är ett väldigt dyrt sätt att skapa dricksvatten – i stället för på att ta hand om regnvatten och bevara grundvattnet.
–Rent generellt, som jag ser det, är avsaltning en allra sista åtgärd i vissa specifika områden, och där är vi inte på Gotland.
Jämfört med andra delar av världen har Sverige mycket små problem vad gäller vattenförsörjningen. Sverige har ytterst små problem jämfört med många andra länder. Här är problemen snarare tekniska. Lagstiftningen har hittills mest hjälpt till vid dränering, men inte vid våtläggning; om du vill leda bort vatten kan du enkelt söka och få ett tillstånd för det, men för att skapa våtläggning är det mer komplicerat. Reglerna har helt enkelt inte hängt med i utvecklingen, menar Bo Olofsson.
–Samtidigt spolar vi både gator och toaletter med dricksvatten, vilket förstås är fullständigt galet.
Bo Olofsson är till vardags verksam vid KTH i Stockholm men har också viss gotländsk koppling; han har varit engagerad i den testbädd som anlades på Sudret för några år sedan, för att binda vatten och låta det infiltreras under mark och på så vis skapa dammar och våtmarker.
Dessutom har han kallats in som expert och sakkunnig i flera omgångar i domstolsförhandlingar om kalkbrytningen. Han är noga med att poängtera att han inte vill ta ställning för eller emot kalkbrytningen i sig, men han anser att kunskapen om effekterna är för låga och att riskerna för bland annat Tingstäde träsk skulle utredas noggrannare.
Han menar också att det är rimligt att instanser som Naturvårdsverket och länsstyrelsen fokuserar mer på flora och fauna än på vatten, medan Region Gotland har vattenansvaret.
–Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har tittat mest på Natura 2000-områdena, och det är viktigt – de har ansvar för det. Region Gotland har ansvar för vattenförsörjningen, säger han.
–Kalkbrytningen är viktig, men problemet är att det inte är utrett vilka effekterna blir och vilka risker brytningen för med sig för framför allt Tingstäde träsk, som ju är en så viktig täkt. Hur kan man förbättra för Tingstäde träsk? Hur kan man minska riskerna? Detta saknas det kunskap om, det är för dåligt utrett.
Han vänder sig också emot den gängse bilden att Tingstäde träsk framför allt får sitt vatten via regn, inte via grundvatten.
–Man har sagt att träsket är nederbördsmatat – nej, säger jag! På botten av Tingstäde träsk finns stora avlagringar av kalk; kalk i den mängden kan inte komma från nederbörd, det måste vara från grundvatten som har gått genom marken och löst ut kalk.
Dagens föreläsning kommer dock inte att handla om kalkbrytningen, poängterar Bo Olofsson, men den är likväl en viktig kugge i den pågående vattendebatten.
–Det finns en oro, helt klart, för det är för dåligt utrett. Jag vet inte heller; ingen vet vad som kommer att hända. Kalkbrotten är lokala men i den typ av mark som Gotland har kan det ibland skapa påverkan långt bort, när vattnet rinner i olika lager i berggrunden. Det måste utredas.
— — —
Läs mer:
Vattenläget stabiliseras – fortsatt sparsamhet behövs (Horisont 6 augusti 2025)
Vattenbrist på Gotland – regionen uppmanar till sparsamhet (Horisont 30 juli 2025)
Fortsatt låga vattennivåer – men trycksänkning ger effekt (Horisont 2 juli 2025)
Kritiska vattennivåer – myndigheter samlas (Horisont 12 juni 2025)
SGU varnar: Risk för vattenbrist på Gotland (Horisont 14 maj 2025)
”In i sommaren med kritiska nivåer” (Horisont 15 april 2025)
Låga nivåer kan ge problem i sommar (Horisont 30 januari 2025)
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
