Experter: Heidelberg har ansvar för CKD:n

Bilden ovan: Heidelberg motsäger sig själva i flera upprättade dokument angående hur det miljöfarliga avfallet CKD hanteras. Experter som Horisont talat med menar att vägen i Hästnäs där CKD använts är Heidelbergs ansvar. Foto Tommy Söderlund & Christer Bjöhle.

I Heidelbergs egna dokument framgår det att bolaget inte hanterat det miljöfarliga avfallet CKD i enlighet med föreskrifterna eller det man själv säger.

Flera experter Horisont pratat med anser att detta pekar på begångna miljöbrott.

Nu har Heidelberg också anmälts till Det Norske Veritas, det bolag som utfärdat Slitebolagets miljöcertifieringar.

För drygt två år sedan uppdagades att det giftiga avfallet CKD hade frästs ned i en väg i Hästnäs. CKD är en restprodukt från Heidelberg Materials, tidigare Cementa, i Slite, ett slags flygaska som bildas i ugnarna där Heidelbergs förbränning av kalksten sker.

Undersökningar har sedan visat att giftiga ämnen som bly och kadmium påträffats i vattnet i området – vägen i fråga går dessutom genom Visby vattenskyddsområde – och boende längs vägen och i närområdet har varit oroliga för sitt vatten. Orosanmälningar har lämnats in, både Region Gotland och länsstyrelsen har varit inkopplade i flera omgångar, och en polisanmälan om misstänkt miljöbrott har både tagits upp och lagts ned. Därefter har en ny miljöåklagare öppnat ärendet igen.

Efter utdragna processer med bland annat provtagningar i olika brunnar i området har Region Gotlands miljönämnd nyligen tilldömt den entreprenör som utfört vägarbetet ett vite på fem miljoner kronor om inte vägbeläggningen tas bort, och varnat för möjligheten till ytterligare viten om så inte sker.

Men var ligger egentligen ansvaret för själva det miljöfarliga avfallet CKD? Hos entreprenören som gjorde jobbet, eller hos Heidelberg som producerat avfallet?

Till mycket stor del hos Heidelberg, ska det visa sig.

Horisont har granskat en rad dokument, miljöcertifikat, förordningar, PM och produktinformationsblad, och pratat med flera personer med expertkunskap inom bland annat juridik, miljölagstiftning och certifiering enligt ISO-standard. Och när det gäller miljöfarligt avfall så har den inom vars verksamhet avfallet uppkommit ett mycket långtgående juridiskt ansvar.

[unseald_preview]

Det finns många olika miljöcertifieringssystem i världen; Heidelberg är miljöcertifierade via den EU-standard som utfärdas av Det Norske Veritas, DNV, ett anrikt och högt ansett bolag med rötter i 1800-talets skeppsbyggarindustri.

Heidelberg fick sitt första miljöcertifikat från Det Norske Veritas 1998 och har i nuläget flera certifikat – bland annat ISO 14001 om så kallat miljöledningssystem, som bland annat handlar om hur miljöfarligt avfall får överlåtas, och ISO 9001 som reglerar det som kallas kvalitetsledningssystem, vilket mer handlar om den egna hanteringen och internkontrollen av avfall.

CKD i sig är ett avfall och ska behandlas som ett sådant. Men CKD får användas för att skapa nya produkter – exempelvis multicem, vilket är en blandning av cement och CKD. Genom att blanda CKD i cementen får man en cement med en lägre halt av så kallade jungfruliga ämnen, det vill säga råmaterial som tas direkt ur jorden och som det finns en begränsad mängd av.

Detta gör i sin tur att produktionen av multicem har ett lägre utsläpp av koldioxid per kilo färdig produkt än vad ren cement har – och därför marknadsförs multicem gärna som ett miljövänligare alternativ. Men detta gäller förstås bara om det hanteras på rätt sätt.

Multicem ska bestå av 50 procent cement och 50 procent CKD, och ska blandas i fabriken innan det säljs vidare för användning i exempelvis byggen eller vägkonstruktioner. I det egna produktbladet där Heidelberg beskriver produkten multicem (skrivet 2020, då bolaget ännu hette Cementa), skriver man bland annat att "Multicem blandas vid Cementas fabrik i Slite", och man poängterar också sina egna miljöcertifieringar: "Produktion och försäljning omfattas av Cementas kvalitetssystem enligt ISO 9001. Cementa är också miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbetar kontinuerligt med miljöförbättringar av produkt och produktion."

Heidelberg har dock inte hanterat sitt CKD så som föreskrifterna kräver. Det framgår i bolagets eget PM, som skrevs i anslutning till att vägen i Hästnäs uppmärksammades, och i de svar som bolaget gav på frågeställningar från länsstyrelsen tidigare i vår. I ett PM daterat 2023 skriver Heidelberg att man gör skillnad på hur multicem blandas, beroende om den säljs till fastlandet eller om den ska användas på Gotland: "Blandningen sker vid utlastning till båt, när produkten ska användas på Gotland sker alltså ingen blandning vid fabrik."

Just detta har fått en av de experter som Horisont pratat med, men som vill vara anonym på grund av sin ställning i sin bransch, att reagera kraftigt.

–Uppenbarligen kan en så viktig förordning som avfallsförordningen sidstäppas på Gotland, men det ska däremot hanteras korrekt om det lämnar Gotland.

Den CKD som frästs ned i vägen i Hästnäs kommer från Heidelberg i Slite, om detta råder ingen tvekan. Bolaget har själv medgett att så är fallet och svarat på frågor om det från bland andra Region Gotland och länsstyrelsen.

Heidelberg har beskrivit processen i skrift i PM:et från 2023. Där ges en bild av dels att man överlämnat CKD till annan part utan att först blanda det till multicem på fabriken, vilket alltså i sig strider mot bestämmelserna, dels att man gjort på samma sätt vid flera tillfällen tidigare:

"Vid vägprojekt på Gotland där multicem använts sker blandningen genom att CKD först läggs ut på vägen och fräses ner (ca 20-40 cm) i bädden. Sedan lägger man ut cement och fräser ner det så att produkterna blandas både med sig själva och med materialet som vägen är uppbyggd av. Detta är ett vedertaget sätt att förstärka grusvägar och har gjorts på Gotland på ett flertal ställen."

I samma text beskriver sedan bolaget att det ändå inte gick som man hade tänkt; längs vägsträckan som är cirka 1250 meter lång och har en total yta på 4 900 kvadratmeter frästes 485 ton CKD ned. Majoriteten av den cement som sedan skulle på plats, frästes aldrig ned som planerat – med hänvisning till att en fiberkabel hade skadats av den första fräsningen – utan lades ovanpå som ett slags lock:

"Endast en mindre mängd, 4-5 ton, cement har frästs ned" skriver man, och slår sedan fast att "innebörden är att fram till i dag har vägen frästs med CKD men att endast en obetydlig del har frästs med cement". Därefter skriver man ett par "rekommendationer" till entreprenören: "Aktuell vägbana bör snarast blandas färdigt med cement. För att säkerställa en bra inblandning bör förhållandet cement:CKD vara 2:1. Detta innebär att entreprenören bör fräsa ned 970 ton bascement."

Avslutningsvis skriver Heidelberg också, i samma PM, att "multicem ska endast säljas som färdigblandad produkt", vilket man alltså några stycken tidigare i texten medgett inte skett.

En av Horisonts uppgiftslämnare är både förundrad och bestört över dels hanteringen av CKD i sig, dels att bolaget uttryckligen beskriver det som experten i fråga anser är solklara miljöbrott:

–Det är ytterst sällan man ser brottslingar medge brottsliga handlingar så uppenbart som i detta PM, säger personen som också tycker att regionens vite mot den entreprenör som utförde arbetet i Hästnäs är felriktat.

–Det är huvudlöst, fördärvligt att de försöker sätta dit entreprenören i stället för det stora bolaget.

Gerd Holmgren, tidigare lokalpolitiker för Feministiskt initiativ på Gotland, har en yrkesmässig bakgrund inom industrin där hon arbetat med just kvalitetssäkringscertifieringar.

Annons

Hon har också följt fallet med vägen i Hästnäs – och anser att Heidelberg uppenbart bryter mot sina miljöcertifieringar.

I förra veckan skickade hon in en anmälan till Det Norske Veritas för att påtala bristerna.

–Det finns en lagstiftning, den kommer man aldrig ifrån. Spårbarhet och att ha ett kvalitets- och miljösystem är viktigt av flera skäl. Företagen brukar också tycka att det är viktigt att ha i konkurrenssyfte, men då måste det också vara tydligt dokumenterat, säger Gerd Holmgren.

Något som fler av de som Horisont pratat med trycker extra hårt på.

–Den som har skapat farligt avfall får inte lämna ifrån sig avfallet hur som helst. Det ska enligt ISO-standarden finnas kvittens med signatur, till extern leverantör och mottagare. Dokumentationen där går inte att komma ifrån. Det vill säga, den som producerar avfallet har ansvaret hela vägen till slutdestinationen.

— — —

FAKTA/ Cement Kiln Dust - CKD

CKD är en restprodukt, ett slags aska, från cementtillverkning och bildas i förbränningsugnarna där kalksten bränns.

CKD innehåller en rad tungmetaller, som bly och kadmium. Mängden av olika ämnen varierar beroende på vad som används som eldningsmaterial i ugnen.

CKD klassas som miljöfarligt avfall och måste tas om hand som sådant.

Blandat med minst 50 procent cement, kan CKD omvandlas till en produkt som används bland annat i förstärkningar av vägar och vid byggen. Då krävs att CKD och cement blandas under ordnade och kontrollerade former. I fallet Hästnäs sålde Heidelberg Materials i Slite rent CKD till en entreprenör, som sedan använde materialet utan inblandning av cement.

— — —

Läs mer:

CKD-vägen ska bort – mångmiljonvite hotar (Horisont 23 juni 2025)

Förslag till beslut: CKD i väg ska bort (Horisont 17 juni 2025)

Ny miljöåklagare ska granska Hästnäsfallet (Horisont 10 juni 2025)

Felaktigt använd CKD medges i Hästnäsväg (Horisont 28 april 2025)

"Flera lager" CKD i kryssningskajen (Horisont 19 mars 2025)

PREMIUM: "Viss påverkan på dricksvattnet finns" (Horisont 18 mars 2025)

PREMIUM: "Relevanta frågor – vi behöver kika vidare" (Horisont 14 mars 2025)

Stor oro för giftiga ämnen i vattnet (Horisont 13 mars 2025)

— — —

PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.