Förslaget att utse kalkbrytningen och cementproduktionen i Slite till riksintresse för totalförsvaret, möter kraftigt motstånd.
Två remissinstanser anser att hela förslaget strider mot miljöbalken, och sex instanser betonar riskerna för Gotlands grund- och dricksvatten.
Av totalt elva inkomna remissyttranden är bara ett positivt.
När tiden för att lämna yttranden om MSB:s förslag att utse kalkstensbrytningen och cementproduktionen i Slite till riksintresse, gick ut i måndags hade myndigheten fått in elva remissvar.
Horisont har gått igenom dem alla, och det är tydligt att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inte får mycket medhåll för sitt förslag. Tvärtom.
Boverket går allra längst i sin kritik och förklarar hela förslaget som oförenligt med miljöbalken. "Kalk- och märgelfyndigheten, brytningen av kalk- och märgelsten samt tillverkningen av cement i Slite på Gotland utgör enligt Boverket inte ett område av riksintresse enligt 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Därmed saknar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, författningsstöd för det aktuella utpekandet", inleder Boverket sitt remissvar.
Man fortsätter med att förklara det i den del av miljöbalken som man hänvisar till, fastslås att riksintresse för totalförsvaret "enbart kan avse områden för totalförsvarets anläggningar". Och vidare att det område som MSB nu pekar ut inte är en sådan anläggning.
Av de övriga tio remissyttrandena betonar sex instanser allvarliga risker för grund- och dricksvattennivåerna. "Gotland är en ö och kan inte samarbeta om vattenförsörjning med andra kommuner. Det vatten vi behöver måste finnas här", skriver exempelvis Nätverket bevara File Hajdar.
Urbergsgruppen markerar att man inte har angetts som remissinstans men skickar in ett yttrande ändå, i vilket man radar upp en rad risker för vattensituationen och betonar att vatten är en nödvändighet även ur totalförsvarssynpunkt. Man menar att det vore en felprioritering att utse området till riksintresse för totalförsvaret och att detta sannolikt "tvärtemot kan bidra till ett försämrat säkerhetsläge i och med att dricksvattenförsörjningen riskerar för ett stort antal människor samt för jordbruket och därmed livsmedelsförsörjningen". Vidare att "även försvarsmyndigheterna har behov av vatten och avlopp".
SGU, Sveriges geologiska undersökning, ifrågasätter att MSB anger en rad åtgärder, om kalkindustrin blir riksintresse, inom ämnesområdena buller, vibrationer, luftstötsvågor, stenkast, damning, farligt gods samt sevesoverksamhet (verksamheter där farliga ämnen eller kemikalier förekommer, reds anm) – men att MSB inte alls nämner brytningens potentiella påverkan på vattnet, eller effekterna av att leda bort grundvatten i samband med brytning.
SGU lyfter fram att i tidigare rättsprövningar av kalkstensbrytning i området har just vattenfrågan varit den viktigaste och det som tydligt visar på konflikter; "därför bör påverkan på vatten redovisas som en av de uppräknade åtgärderna som tas i beaktande vid inrättandet av nytt riksintresse."
Havs- och vattenmyndigheten lyfter också fram risken för vattnet: "I eller i nära anslutning till föreslaget riksintresseanspråk finns fler mark- och vattenanspråk som kan komma i konflikt och som bör beskrivas tydligare.
Gotland har återkommande problem med vattenbrist och begränsad tillgång till råvatten för dricksvattenförsörjning och andra vattenbehov." Men man betonar också att det finns andra riksintresseanspråk i närområdet som borde beaktas, exempelvis yrkesfiske, naturvård och friluftsliv.
Gotlands regionstyrelseordförande Meit Fohlin ville, när Horisont berättade om just Region Gotlands remissvar i måndags, egentligen inte ta ställning för eller emot MSB:s förslag gällande Slite, men betonade riskerna för vattnet och problemen med att flera riksintressen och samhällsintressen krockar med varandra.
Men, när Horisont går igenom Region Gotlands remissyttrande, går det inte att tolka annat än att man ser en rad faror för framför allt vattentillgången, men även för bland annat utvecklingen av Slite med omnejd ur ett boendeperspektiv.
Länsstyrelsen på Gotland slår fast: "Föreslaget riksintresseanspråk innebär ökade risker för negativ påverkan på den för Gotland viktiga dricksvattenresursern sjön Tingstäde träsk. Tingstäde träsk är avgörande för Visbys vattenförsörjning och en av Gotlands viktigaste dricksvattenresurser. Dricksvattensituationen på Gotland är kritisk och redan i dag finns betydande utmaningar med att säkerställa tillräcklig produktion. Ur ett nationell perspektiv finns få platser med samma utmaningar och förutsättningar."
Men utöver att betona riskerna för vattnet, ifrågasätter länsstyrelsen – likt Boverket – det rent lagliga i MSB:s agerande, i förhållande till skrivelserna i miljöbalken; man skriver bland annat att "det är tveksamt om det finns lagstöd för att MSB ska kunna peka ut ett riksintresse för totalförsvaret med de syften som MSB angett", och man hänvisar också till flera av de andra remissinstanserna, som SGU och Boverket, och deras argument.
Det kan också konstateras att Gotlands landshövding Charlotte Petri Gornitzkas antydan i Horisonts intervju som publicerades tidigare i veckan, om att hon kanske inte borde delta i länsstyrelsens beslut eftersom hon var chef för MSB när förslaget togs fram, blev verklighet; länsstyrelsens remissyttrande är författat, handlagt och beslutat av en enhetschef, en samhällsplanerare, två länsjurister och fyra handläggare – men ingen landshövding.
Tillväxtverket ifrågasätter hela MSB:s agerande att inte involvera Tillväxtverket i ett tidigare skede. Tillväxtverket är nämligen, betonar man i sitt yttrande, den myndighet som har ansvar för riksintressen för industriell produktion, vilket bland annat innefattar cementindustrin.
"Vi finner det förvånande att MSB inte lyfter vårt uppdrag som riksintressemyndighet", står det i remissvaret, och att man "avstår att lämna synpunkter, då vi inte ställer oss bakom utpekandet". Tillväxtverket anser att det skapar en otydlighet när MSB tar på sig rollen att peka ut den här typen av riksintresse.
Två av instanserna, Post- och telestyrelsen samt Riksantikvarieämbetet, ställer sig neutrala till förslaget och skriver i sina svar att man inte har några synpunkter att delge, och blott en remissinstans, Trafikverket, ställer sig bakom MSB:s förslag. Trafikverket skriver att man delar "den bedömning för utpekande av riksintresset som är av betydelse för totalförsvaret", och att man "instämmer i att verksamheten som bedrivs eller kommer att bedrivas på området är av stor vikt för samhällets funktionalitet".
Man tillägger dessutom att MSB bör "överväga om även farleden till hamnen borde inkluderas i anspråket eftersom den beskrivs som kritisk för anläggningens funktion".
Från MSB:s sida fortgår nu processen genom att alla inkomna remissvar ska gås igenom och utvärderas. Därefter görs en bedömning om det aktuella området fortfarande kan tänkas utgöra ett potentiellt riksintresse, och i så fall om man behöver bearbeta förslaget ytterligare.
Om förslaget går vidare så långt i processen ligger det slutliga beslutet på myndighetens generaldirektör, som sedan den 1 november 2024 – när Charlotte Petri Gornitzka, numera landshövding på Gotland, lämnade tjänsten – är Mikael Frisell, tidigare stabschef och biträdande försvarsmaterieldirektör på FMV, Försvarets materielverk.
— — —
PRENUMERERA för att få tillgång till Horisont magasin och allt premiummaterial på sajten.
— — —
HORISONTS NYHETSBREV skickas ut helt gratis varje vardagsmorgon med en sammanfattning av de senaste Gotlandsnyheterna. Registrera dig via länken.
