Föregående: Nästa:

Umeåforskare tar sig an Visbys dåliga luft

Manuell sandning


Visbyluften innehåller rekordhöga halter av partiklar, men ingen vet hur gotlänningarnas hälsa påverkas dem. Nu ska forskare vid Umeå universitet ändra på den saken.
– Vi har undersökt storstäderna, men sedan vi fick klart för oss att det finns en stad som har ännu större problem har vi sökt pengar för att lägga till Visby, berättar professorn Bertil Forsberg.
Arbetet drar igång efter årsskiftet och ska vara klart under nästa år. 

Sedan 2010 har Visbyluften mätts regelbundet och i princip varje år har halterna varit högre än de av EU uppsatta kraven om frisk luft. Till mångas förvåning har Visby haft fler smutsiga dagar än exempelvis Hornsgatan i Stockholm. Hur gotlänningarnas hälsa påverkas är däremot okänt.

Bertil Forsberg är professor i miljömedicin med inriktning på hälsoeffekter av luftföroreningar, vid Umeå universitet. Han har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt sambandet mellan höga partikelhalter och akuta besök och inläggningar på sjukhus, i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultaten har visat att PM10-partiklarna har stor påverkan. Ju högre partikelhalter desto fler akuta besök för astmatikerna. Dagar med höga halter kan besöken öka med mellan 20-40 procent.
– Sedan vi fick klart för oss att det finns en stad som har ännu större partikelproblem än storstäderna har vi föreslagit för Naturvårdsverket att vi även ska lägga till Visby, berättade Bertil Forsberg i senaste numret av Horisont.

Nu har Naturvårdsverket gett grönt ljus och redan efter årsskiftet kommer studien att dra igång. Inför årsskiftet 2020/2021 ska resultaten ligga på bordet.
– Vi kommer att studera sjukhusdata från 2013 och framåt för att se hur de dygnsvisa, akuta inläggningarna på grund av andningsproblem påverkats av olika faktorer. Vi är särskilt intresserade av partikelhalterna och kommer utgå från de mätningar som gjorts lokalt, men tar sedan hänsyn till andra faktorer, såsom exempelvis pollenhalten, temperaturen och influensaläget, säger han.

Visar det sig att effekterna är stora kan det bli aktuellt att gå vidare och studera hur annars friska barn påverkas av den dåliga luften. En tidigare studie gjord i Umeå har visat att graden av lindrig inflammation i barnens lungor ökade dagarna efter att vägdamm spridits ut på gatorna.
– Effekterna var faktiskt ännu tydligare på friska barn eftersom barn med astma använde antiinflammatoriska mediciner som gjorde det svårare att mäta hälsoeffekterna, säger han och berättar att en ökad grad av inflammation i lungorna kan ge luftvägsbesvär som kan förväxlas med en förkylning.

Bertil Forsberg påpekar att partiklarna i Visby består av ett annat mineral än i storstäderna och att utfallet därför är osäkert.
– I Visby handlar det tydligen om kalkstenspartiklar och vi kan idag inte säga hur de påverkar hälsan. I de andra städerna består partiklarna av exempelvis granit och betong och kalken är ett mjukare material med en annan ytstruktur och det skulle vara intressant att se hur det påverkar kroppen.
Kan kalken vara snällare?
– Jag vågar inte säga om kalken vare sig är snällare eller värre, bara att det kommer finnas en skillnad. Vi vet exempelvis att partiklar från havet, det vill säga havssalt, är snällare, men vi vet ingenting om Visbys partiklar.

 

Läs också Horisonts artikel om att smutsig sand ska spridas på gatorna ännu en vinter.


Fakta/partiklar i luften/
Ett vanligt mått på partiklar är PM10, som förenklat är massan av partiklar i luften som är mindre än 10 mikrometer (µm) i diameter. Partiklar som är mindre än så passerar ner i lungorna och kan orsaka lungsjukdomar.

Partiklar från slitage av dubbdäck har negativa hälsoeffekter på både kort och lång sikt. De leder exempelvis till ökade besvär för astmatiker, förtida död i hjärt- kärlsjukdomar samt försämrad lungutveckling hos barn. Det finns också studier som visar att partiklarna kan ta sig in i hjärnan.

Enligt miljökvalitetsnormen får halten av PM10 inte överskridas – det vill säga vara högre än 30 mikrogram per kubikmeter luft – i fler än 35 dygn per år. Partikelhalten får heller inte ha ett årsmedelvärde som överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft.
Enligt Rambolls senaste luftkvalitetsrapport har Visby ett årsmedelvärde på 28,5 mikrogram/kubikmeter luft och hela 117 dygn med överskridanden.

Miljökvalitetsnormen syftar till att skydda människors hälsa och är satta utifrån krav som ställts genom Sveriges medlemskap i EU.

Källa: Naturvårdsverket, Ramboll

Föregående: Nästa: