Föregående: Nästa:

Gifter från gasverket i vindsisolering

Giftbild-till-webben

 

Mer än 60 år efter att gasverket i Visby lades ned fortsätter restprodukter från verket att gäcka.

För fyra år sedan avslöjade Horisont att förorenat material från gasverket sannolikt använts som fyllnadsmassa i villaträdgårdar. Nu visar det sig att samma ämnen också tycks ha använts som isolering i bostadshus.

Samtidigt har en utredning slagit fast att ett helt villa-område i norra Visby borde saneras, med anledning av de massor som hamnade där i början av förra seklet.

TEXT & GRAFIK CHRISTER BJÖHLE FOTO SVEDS SIGNE SÖDERLUND

Det började 2014; en fastighetsägare på Backgatan i norra Visby upptäckte märkligt tjärdoftande slaggklumpar under grunden till ett uthus på tomten i samband med en renovering. Det visade sig att renoveringen hade blottlagt kraftigt förorenad mark som bland annat innehöll höga halter av så kallade PAH:er, polyaromatiska kolväten, som är cancerframkallande. Utökade markundersökningar gav resultatet att inte bara marken under uthuset var förorenad, utan stora delar av tomten.

Horisont tog upp fallet första gången i oktober 2014 och kunde då under rubriken ”Gasverkets hemlighet” visa på långtgående kopplingar mellan föroreningar i marken – inte bara den först aktuella fastigheten utan hela området – i norra Visby och det gamla gasverket som låg i södra Visby och som var i drift från 1916 till 1954.

Men det tycks dock inte sluta där. Uppgifter till Horisont gör gällande att slaggprodukter från gasverket också har använts som isolering i vindsutrymmen i bostäder i kvarteren omkring platsen där gasverket låg. Mer om detta lite senare.

Nyligen avslutades också en ny, ännu mer omfattande, markundersökning i norra Visby. Den slår fast att det aktuella området, som ligger i en delvis brant sluttning ned mot havet, måste ha jämnats ut med diverse fyllnadsmassor i samband med att området bebyggdes under tidigt 1900-tal, ibland med så mycket som upp till två meter från befintlig marknivå. Fyllnadsmassorna bestod, skriver man, av ”stenflis och grus/sand med inslag av främmande material som tegel/slagg, någon metall och trä”. 

”Troligen har både fyllning och växtjord påförts från schaktarbeten både i närområdet och från andra delar av Visby, till exempel från Visby gasverk”, står det bland annat att läsa i rapporten.

Nu arbetar Region Gotland med att ta fram underlag till en ansökan om pengar från Naturvårdsverket, för att kunna sanera hela området. Sannolikt rör det sig om en kostnad på minst 40 miljoner kronor, för att schakta bort all jord en halvmeter ned – men det är inte säkert att en halvmeter är djupt nog. Samtidigt påbörjas arbetet med att undersöka även den gamla gasverkstomten, som ingen gjort någonting åt sedan gasverkets verksamhet upphörde. Marken där är bevisligen förorenad, frågan är hur allvarligt det är och om föroreningarna kan nå, eller rent av når, grundvattnet.

Åsikterna om hur allvarliga föroreningarna faktiskt är och vad de innebär i praktiken för människors vardag, går dock kraftigt isär.

Horisont har träffat såväl de väldigt bekymrade som de som inte tänker ändra sina vanor eller vara extra försiktiga.

Men först, låt oss backa bandet och se på vad det var som framkom i samband med uthusrenoveringen på Backgatan 2014 och på de kopplingar som Horisont i ett något senare skede kunde dra mellan föroreningarna i norr och gasverket i söder.

Den jordmassa som grävdes upp kring det aktuella uthuset översteg riktvärdena för PAH med som mest 100 gånger och tangerade gränsen för farligt avfall. En utökad undersökning av marken runt omkring visade också på kraftiga föroreningar, bland annat av arsenik, bly och koppar. Alla i mycket höga halter.

Redan i den första rapporten kring fallet stor att läsa att ”en stor del av påträffade klumpar innehållande PAH kommer med stor säkerhet från nedlagda gasverk”. Inom länsstyrelsen på Gotland var man förvånad. Att föroreningar upptäcks i marken då och då är i och för sig ingen ovanlighet, men i regel handlar det då om gamla industritomter. Här befann man sig mitt i ett bostadsområde, utan känd historik av större industrier.

Visbys gasverk låg på fastigheterna Blåklinten 5 och 6 i södra Visby, alldeles söder om rondellen där Söderväg och Stenkumlaväg möts, på platsen som i dag inhyser bland annat en glas- och låsfirma och en bensinmack. När Horisont tog del av gamla handlingar, bland annat bygglov, från kvarteren i norra Visby, visade det sig att just gasverket hade varit entreprenör för en rad ledningsarbeten på tomter längs bland annat Backgatan – och att gasverkschefen Jan Dirk Driessen under flera år bodde på just Backgatan.

Sett till Visby gasverks livslängd och hur mycket gas som producerades totalt, torde den totala mängden reningsmassa ha uppgått till cirka 170 ton. Men dessutom producerade ett gasverk restprodukter i form av dels finkornig koks med hög PAH-halt, dels slagg, aska och tegel från ugnarna som regelbundet fick renas och även bytas ut. Beräkningar gör gällande att det totalt torde ha handlat om cirka 50 000 ton massor av olika slag.

I Horisontartikeln 2014 framförde den Visbybördige författaren Martin Ragnar, som skrivit en bok om gasverket i Visby (”Berlinerblått i Blåklinten”), bland annat följande:

– Driessen har överskottsmaterial från gasverket som han tycker är ofarligt och ser en möjlighet att göra sig av med det när grannarna och andra vill fylla ut sina trädgårdar. Och så får de köpa det för en billig slant. Jag tror inte det behöver vara svårare än så.

Tillbaka till Visby i nutid. Den nyligen avslutade riskbedömningen och åtgärdsutredningen som gjorts för kvarteren Sillen, Siken, Sjötungan, Rödspottan, Guldfisken och Piggvaren i norra Visby visar att hela området bör saneras. Samtidigt slår man fast att det inte råder någon akut fara för människor som bor eller vistas i området.

Anders Nyberg är handläggare på Region Gotland och den som har det här fallet på sitt bord:

– Det är svårt att säga exakt hur allvarligt det här är, men klart är att alla ska kunna leva i en giftfri miljö. Vi har konstaterat att det inte finns några akuta risker, vilket är viktigt framför allt eftersom det bor och vistas barn i området. Så, akut risk – nej. Men, på sikt måste man ändå göra något åt det, säger han.

Och det som bör göras, enligt åtgärdsutredningen, är att all jord i de nämnda kvarteren schaktas bort till minst en halvmeters djup. Det uppskattas handla om cirka 18 000 kubikmeter jord, och kostnaden för schaktning och bortforsling beräknas uppgå till 40–43 miljoner kronor – exklusive kostnader för bland annat projektering och byggledning.

Samtidigt är det inte säkert att 0,5 meters djup är tillräckligt.

– Låt säga att man vill plantera något större, eller tänker göra någon annan åtgärd i trädgården, då kan man komma ned till en halvmeter ganska lätt. Och om man då inte har sanerat djupare än så, så är man nere på förorenad mark igen, resonerar Anders Nyberg och berättar att en försvårande faktor är en del svårtolkade mätresultat:

– En del halter är höga på ett visst djup men låga på ett annat inom en och samma tomt, medan det på tomten intill är precis tvärtom.

Detta skulle kunna peka på att förorenade massor fördes dit då och då under lång tid.

Han uppskattar att kostnaden för en djupare sanering säkerligen kan dra iväg till kanske 60–80 miljoner kronor, men betonar också att det är just detta som nästa steg i processen går ut på, att ta reda på exakt vad som krävs och vad det kommer att kosta.

– Vi måste helt enkelt söka rätt mängd pengar för att kunna sanera till rätt djup, och sedan är det upp till Naturvårdsverket att bedöma om just det här är värt att lägga pengar på just nu.

Anders Nyberg för en pågående dialog med de boende i området, och åsikterna bland dem går isär, som han ser det.

– Men självklart är det inte roligt för dem. Det är också därför vi bör göra något åt det.

Anders Nyberg känner inte till Horisonts uppgifter om att gasverksmassor kan ha använts som isolering i bostäder, men blir inte heller förvånad över uppgifterna.

– Om någon tror sig ha restprodukter från gasverket i sina bostadshus så bör man helt klart låta kontrollera detta, säger han.

Horisont har besökt flera av dem som kan ha eller ha haft gasverksmassor inomhus. Och hittat flera intressanta kopplingar…

Vill du läsa hela artikeln? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare (http://www.horisontmagasin.se/var-kan-jag-kopa-horisont/) eller direkt från redaktionen via redaktion@hpress.se.

Teckna en prenumeration via länken http://www.horisontmagasin.se/subscription/

Föregående: Nästa: