Föregående: Nästa:

Protesten fungerade som terapi

Porträtt

50 år av politik. 50 år av möten mellan gotlänningar och rikspolitikens främsta företrädare. Horisont har gjort nedslag i historien och pratat med några av dem som var med när det hände. 

Juli 2004

Försvarsutredningen hade föreslagit att Gotlands sista regemente, P18, skulle läggas ner. Men beslutet var inte taget och under Almedalsveckan 2004 såg personalen sin chans att påverka politikerna.
– Vi delade ut 600 kepsar till alla anställda så att vi kunde bilda ett vitt hav i havet under politikertalen, berättar Magnus Fransson, dåvarande ordförande för Seko försvar.

Magnus Fransson, som på den tiden hette Olofsson, hade jobbat i 20 år på P18 när förslaget om att lägga ner regementet kom. Han minns inte under vilken av kvällarna i juli 2004 som bilden intill är tagen. Han och andra fackligt anslutna stod i parken varje kväll det året. De samlades redan under eftermiddagen vid hamnplan, på en plats som på den tiden var gratis att hyra. Sedan tågade de i en gemensam manifestation, med kepsar och banderoller, förbi högskolan och fram till en strategiskt vald plats framför Almedalens scen. Allt för att få maximal uppmärksamhet.
– Vi tog tillfället att skapa opinion när politikerna var här och medierna hade fullt pådrag. Vi ville göra frågan tydlig och vi intervjuades av Östnytt och syntes i både Rapport och Aktuellt, berättar Magnus Fransson och tillägger att det är tur att han ser så sur ut på bilden.
De menade allvar. Han berättar att manifestationen under Almedalsveckan även fungerade som en slags terapi för de som var med.
– Det blev en del av bearbetningen i samband med nedläggningen. Vi kände att vi i alla fall försökte göra någonting.

Beslutet skulle tas i december samma år och under veckan i Almedalen var Magnus Fransson och de andra fortfarande hoppfulla. De kunde inte tro att politikerna på allvar tänkte lägga ner Gotlands sista regemente.
– Kampanjen syftade i första hand till att rädda jobben, det var ett tvärfackligt arrangemang, men vi ville också visa att Gotland behöver försvaras. Man hade lagt ner KA3, A7 och LV2 och vi tänkte att någon måste förstå att det skulle vara helt vansinnigt att lägga ner det sista som fanns kvar. Det var inte nyktert.

Vill du läsa hela artikeln? Eller om när gotlänningen Ali Abadis dröm om att få träffa utrikesminister Anna Lindh gick i uppfyllelse, kort innan hon mördades? Eller om när gotländska Katarina Bendelin Michanek stod sida vid sida med Gudrun Schyman när Fí brände 100 000 kronor på bål? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare eller teckna en prenumeration genom att klicka på länken http://www.horisontmagasin.se/subscription/

Bild: Tommy Söderlund

Föregående: Nästa: