Föregående: Nästa:

Första talen i Almedalen

PalmeWickman

50 år av politik. 50 år av möten mellan gotlänningar och rikspolitikens främsta företrädare. Horisont har gjort nedslag i historien och pratat med några av dem som var med när det hände.

25 juli, 1968

Det var inte bara Olof Palme som talade i Almedalen år 1968. Ministern Krister Wickman, med sommarhus i Sproge, var även han inbjuden som talare.
– De vara båda två tilltänkta efterträdare till Erlander, men det var tur att det blev Palme. Pappa hade inte gjort det lika bra, säger sonen Andreas Wickman.

Almedalsveckan fyller 50 år och det är Olof Palmes tal i Almedalen den 25 juli 1968 som fått markera startpunkten. Ofta sägs det att Palme talade från ett lastbilsflak, men bilden här ovan visar att det snarare var en så kallad estradvagn med välvt tak som han stod på i Almedalen, för gotlänningar ofta förknippad med Tiljans Talanger. Egentligen var Olof Palme heller inte ensam talare den där dagen då allt sägs ha börjat, även om det var ha varit han som tog initiativ till mötet och som sedan också kom att göra det till en årlig tradition. I en notis publicerad i lokalpressen, inför mötet, står det att läsa att ”statsråden Olof Palme och Krister Wickman, sommargotlänningar på Fårö respektive i Sproge”, skulle ”medverka vid ett av socialdemokraterna anordnat möte” och att de båda regeringsmedlemmarna dessutom skulle svara på frågor från publiken. I en annons samma dag bjuds läsarna in med uppmaningarna: ”Kom, fråga, lyss och trivs”.

IMG_4785

Gotlands Folkblad tog tillfället i akt att presentera Palme lite mer ordentligt för sina läsare. Ekonomiminister Krister Wickman hade de porträtterat tidigare i en serie kallad ”Folk”, men nu var det den dåvarande utbildningsministerns tur att rannsakas. ”Han är högervridna tittares gissel, som piskar upp lidelser och damm i konservativa gemak. För folk med Yngve Holmbergs sockrade patentleende på den politiska näthinnan är Olof Palme en bråkstake i rena ligistklassen. Men inte ens hans argaste vedersakare på den yttersta högerkanten vågar förneka att han är en begåvad ung man, och mittenflockens ängsliga vindflöjlar har tämligen gnisselfritt svängt över åt Palme-hållet i den växlande vietnamopinionens vindriktning”.

Att det politiska landskapet var polariserat och att tidningarnas politiska färg gav avtryck i rapporteringen märks inte minst i de gotländska lokaltidningarnas bevakning av talet. Enligt socialdemokratiska Gotlands Folkblad lockade partiarrangemanget mellan 1500 och 2000 personer, medan borgliga Gotlands Allehanda räknade samma publik till 500. Fake new, alá 60-talet alltså. Båda tidningarna refererade dock talen likartat. Krister Wickman ska i huvudsak ha uppehållit sig vid näringspolitik medan Olof Palme gav sitt anförande ”en mer internationell prägel”. Han tog enligt Gotlands Folkblad upp ”Tjeckoslovakien och Vietnamnkriget liksom ungdomens och arbetarnas revolt i västeuropa och negrernas i USA.”

IMG_4801

Andreas Wickman är son till Krister Wickman. Han växte upp som sommargotlänning i huset i Sproge, men när han fyllde 20 år flyttade han dit permanent och har varit fastboende på ön sedan dess. Han var 11 år den där dagen i juli år 1968, och har få minnen.
– Jag var kvar hemma när mamma och pappa åkte in till Almedalen, så jag har inga egna minnen därifrån. Men jag vet ju att pappa och Palme samarbetade mycket och att båda två var kandidater att ta över efter Tage Erlander, säger han till Horisont.

Enligt Andreas Wickman talades det inte speciellt mycket politik i hemmet. Han säger att många tycks tro att det alltid var politisk debatt hemma hos en stadsrådsfamilj, men att den bilden i alla fall inte stämmer in på familjen Wickman. När pappa Krister var hemma var han verkligen hemma.
– Samtidigt stod vi i telefonkatalogen som alla andra så det kunde ju ringa vem som helst och var pappa hemma så svarade han.
Andreas Wickman är glad över att det inte var hans pappa som blev statsminister.
– Det var bra att det blev Palme. Pappa hade inte varit en lika bra statsminister. Han var ingen agitator, säger han.

Vill du läsa alla tillbakablickar från Almedalens 50-åriga historia? Om när Katarina Bendelin Michanek brände pengar med Gudrun Schyman? Eller om när gotlänningen Ali Abadis dröm om att få träffa utrikesminister Anna Lindh gick i uppfyllelse, kort innan hon mördades? Eller vad som hände när den dåvarande pressfotografen Calle Brobäck valde att inte smygfotografera folkpartiledaren Ola Ullsten när han gick på dass? Köp Horisont hos närmaste återförsäljare eller teckna en prenumeration genom att klicka på länken http://www.horisontmagasin.se/subscription/

Bild på Palme och Wickman på estradvagnen: Hans Hemlin

Föregående: Nästa: